– Det finns väldigt många olika former av företagsstöd och i stället för att leta efter enkla nedskärningsobjekt borde man granska behoven av att utveckla systemet ur ett vidare perspektiv. Målet för reformen skulle vara att få företagsstöden att bättre gagna såväl företagen som samhället. De borde samtidigt stödja tillväxt och förnyelse samt i förlängningen också den samhälleliga välfärden. För att kompensera för skadliga effekter bör företagsstödets samhälleliga avkastningsgrad vara mycket hög, betonar professor Timo Kuosmanen.
– Målet när stödsystemet utvecklas bör vara att öka marknadskonkurrensen, korrigera snedvridningar på marknaden samt främja tillväxtförutsättningarna för lönsamma företag. Genom att göra nedskärningar i de understöd som bevarar de ekonomiska strukturerna och gallra bland skattestöden till företagen uppnår man inbesparingar, fortsätter Kuosmanen.
– Systemet för företagsstöd är knutet till många politikområden, såsom innovationspolitik, näringspolitik och skattepolitik samt statens ägarpolitik. EU-regleringen har också sin egen betydelse i helheten. Företagens FUI-stöd hänger till exempel ihop med innovationspolitiken, där man för att främja ekonomisk tillväxt också borde beakta verksamhetsförutsättningarna för bland annat startup- och tillväxtföretag. Företagens skattestöd hänger ihop med skattesystemet mer allmänt, vilket borde utvecklas för att bli mer transparent, tydligt och enkelt, konstaterar Kuosmanen.
Företagen behöver högklassig kompetens
– Företagsstödsrapporten har ett tydligt budskap: ökningen av företagens FUI-verksamhet begränsas inte av incitamenten, utan framför allt av bristen på nya idéer och kompetenta medarbetare. När det gäller att lösa detta problem har högskoleutbildning en avgörande betydelse. Universiteten och yrkeshögskolorna skapar en kunskaps- och innovationsgrund som företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet bygger vidare på. För att trygga en hög kvalitet på den utbildning och forskning som högskolorna erbjuder behövs en långsiktig strategi som stärker högskolornas basfinansiering och deras möjligheter att svara mot företagens FUI-behov, konstaterar Akavas ordförande Maria Löfgren.
– Vi har föreslagit att högskolorna ska kapitaliseras med två miljarder euro och att statens FUI-finansiering ska riktas direkt till högskolorna. Utredningen bekräftar vår åsikt att det är ändamålsenligt att utnyttja statens aktieinnehav för kapitaliseringen av högskolorna, fortsätter Löfgren.
– Det är en svår ekvation att samtidigt sträva efter att förbättra produktivitetsökningen och anpassa statsekonomin. En reform av systemet för företagsstöd skulle ge verktygen för detta, såsom den färska undersökningen visar. Genom att rikta stöden till projekt med stor samhällelig nytta, flytta tyngdpunkten från stora företag till små och medelstora företag samt öka betoningen på lån kan vi sanera den offentliga ekonomin och samtidigt främja en produktivitetsökning, konstaterar Löfgren.
Läs sammandraget av rapporten (på svenska)
Presentationen av rapporten och diskussionen om hur systemet för företagsstöd kunde utvecklas sänds över nätet den 21 oktober klockan 8.30–10.00 och kan följas (på finska) på adressen https://vimeo.com/event/5387195
Ytterligare information
Timo Kuosmanen, professor, tfn 050 466 4162
Maria Löfgren, ordförande för Akava, tfn 040 568 2798