Med vår nya stategi eftersträvar vi ett gott och produktivt arbetsliv för högskoleutbildade och högskolestuderande. Vår nya strategi växte fram genom breda diskussioner och gemensamt arbete som leddes av Akavas styrelse och presidium. Den godkändes vid förbundsmötet i mars 2025.
Akavas strategi 2025–2029
Våra mål
Ett gott och produktivt arbetsliv
som grundar sig på en hög kompetens och lönsamt arbete
som leder till hög sysselsättning samt hållbar och stark ekonomisk tillväxt
Våra prioriteringar
Arbetslivets kvalitet och produktivitet
Ett tryggt arbetsliv
Arbetshälsa och välmående på arbetsplatsen
Hållbara och rättvisa system för social trygghet och pensioner
Kompetens och sysselsättning
En hög utbildningsnivå och kompetens
Incitament i arbetet
Matchning mellan arbetslivets krav och kompetens
Sysselsättning och utbildning av internationella talanger
Hållbar ekonomisk tillväxt
Investeringar i forskning, utveckling och innovationer som leder till förnyelse och tillväxt samt tillväxtinriktat företagande
Innovationer som grundar sig på kompetens
Beskattning som ger incitament till arbete och kompetensutveckling
Ett EU som tillför konkurrenskraft och säkerhet
Vår identitet
Vi är en löntagarcentralorganisation som företräder våra medlemsförbund för högskoleutbildade och högskolestuderande
Vårt arbetssätt
Vi står till tjänst för våra medlemsförbund med utgångspunkt i deras gemensamma vilja, en effektiv processledning, inkludering, rättidig information och kommunikation.
Vi verkar ansvarsfullt och öppet och förbinder oss till våra gemensamma mål och bedriver samarbete oberoende av partipolitik.
Vi påverkar proaktivt och initiativrikt utifrån expertis och forskning samt tillhandahåller konkreta lösningar.
Vi stärker samarbetet inom den pluralistiska Akava-gemenskapen med respekt för varandra via en tydlig arbetsfördelning och gemensamma principer.
– När det gäller risken för utbrändhet går utvecklingen i helt fel riktning: allt fler Akavamedlemmar löper risk att bli utbrända. Vi har inte råd att riskera att förlora allt fler experters arbetsinsats och kompetens på det här sättet. Det är hög tid att gå från ord till handling när det gäller att förbättra hanteringen av den psykosociala belastningen. Det här är viktigt med tanke på den samhälleliga produktiviteten och den ekonomiska tillväxten, men också med tanke på individernas arbetshälsa, ork och yrkesbanor, betonar Akavas ordförande Maria Löfgren.
– Vi inom Akava fortsätter påverka så att de belastningsfaktorer som är typiska för expertarbete ska kunna hanteras bättre och ansvaren på arbetsplatserna i fortsättningen ska vara tydliga. Allt fler människor arbetar med expertarbete, men arbetarskyddstänket har fastnat i att fokusera på faktorer som gäller den fysiska arbetsmiljön. Belastningen i expertarbetet går ofta obemärkt förbi, och de arbetsrelaterade faktorer som orsakar den förblir oåtgärdade då lagstiftningen inte är tillräckligt exakt. Vid social- och hälsovårdsministeriet har man utarbetat ett utkast till en förordning om psykosocial belastning, som nu bara behöver genomföras. Det här hinner man nog åtgärda ännu under den här regeringsperioden, påpekar Löfgren.
I sitt tal lyfte Löfgren fram Akavas mål för riksdagsvalet, som betonar vikten av kompetens och utbildning samt FUI-satsningar som en källa till ekonomisk tillväxt.
– Utan sakkunniga stannar Finland. Utbildning och bildning är både självändamål och verktyg. De är sätt att bygga ett mer hållbart samhälle, vars medlemmar bättre klarar av förändringar och även chocker, betonar Löfgren.
I Akava Works arbetslivsenkät granskas Akavamedlemmarnas arbetsförhållanden ur olika perspektiv. I arbetslivsenkäten deltar 31 av Akavas medlemsförbund. De preliminära resultaten baserar sig på svaren från 3 287 Akavamedlemmar. Insamlingen av material avslutas i slutet av maj. Den senaste arbetslivsenkäten genomfördes 2024.
Mer information:
Maria Löfgren, ordförande för Akava, tfn 040 568 2798
Vi betraktar frågor ur ett perspektiv som utgår från mötespunkten mellan högskoleutbildningen och arbetslivet.
Akavas studerande bevakar universitets- och yrkeshögskolestuderandes samt nyutexaminerade högskoleutbildades intressen. Vi representerar de drygt 127 000 studerandemedlemmarna i Akavas förbund.
Vår verksamhet är inte begränsad till en viss studieinriktning eller läroanstalt, utan vi lyfter fram våra högskolestuderandes gemensamma nationella intressen. Vår intressebevakning omfattar i synnerhet utbildnings-, arbetskrafts- och socialpolitiska frågor.
I detta program beskrivs Akavas studerandes mål inför riksdagsvalet 2027.
Dokumentet är indelat i mål för arbetslivet och mål för utbildningen. Alla mål fokuserar på att förbättra studerandes och nyutexaminerades framtidstro samt att förebygga rädsla för arbetslivet. Rädsla för arbetslivet innebär osäkerhet kring sysselsättningen, förverkligandet av den anställdas rättigheter samt kompetensens tillräcklighet. Studerande bör ha en tryggad inkomst utan krav på att behöva skuldsätta sig. Tillräcklig utkomst lägger grunden för studiero och när denna tryggas gagnar det inte bara individen utan hela samhället genom att den arbetslivskompetens som utvecklats under utbildningen och den framtida tillväxten stärks.
De ungas framtidstro har försämrats betydligt de senaste åren. Kampanjen Min mentala hälsa är en #ViktigDelAvMig visade att studerande oroar sig mycket över sin framtida sysselsättning, vilket beror på problem i utbildningen och på arbetsmarknaden. Det tar sig uttryck i de studerandes oro inför övergången till arbetslivet och rädsla för att fatta stora beslut i livet, exempelvis när det gäller att bilda familj och slå sig till ro. Stora ekonomiska investeringar, och framför allt det att man inte vågar eller kan göra sådana, är i hög grad förknippade med detta. För att studerande ska kunna fokusera på att bygga upp sin kompetens, sin karriär och sitt liv behöver de ha tilltro till framtiden. Akavas studerande bygger en framtid där utbildnings- och kompetensnivån är hög, utbildningens värde erkänns och övergången till arbetslivet är smidig.
Arbetsliv
Arbetslivsfärdigheter
I Finland behöver vi kompetent arbetskraft som har förmågan att snabbt svara mot de krav ett föränderligt arbetsliv ställer. Den tekniska utvecklingen, omvälvningen i arbetet och de minskande årskullarna sätter press på både utbildningssystemet och individerna, för vilka det är allt viktigare att lära och förnya sig genom hela livet. För att kompetensen ska hållas uppdaterad och individerna flexibelt ska kunna övergå från utbildning till arbetslivet och tillbaka bör det kontinuerliga lärandet stödas rent konkret.
Då arbetslivskontakterna redan under studietiden stärks på alla högskolenivåer ökar de studerandes beredskap för att övergå till arbetslivet och svara mot de krav som arbetet ställer. Samtidigt är det viktigt att ingripa i den osäkerhet och rädsla som är förknippade med att börja arbeta, och som kan uppkomma redan i ett tidigt skede av utbildningsvägen.
I högskolorna satsar man på arbetslivsfrågor och arbetslivsmedvetenhet, såsom att utveckla och identifiera diskussions- och grupparbetsfärdigheter, för att göra övergången till arbetslivet smidig.
Utbudet av språk- och kulturstudier som lämpar sig för arbetslivet utvecklas och det ska vara möjligt att avlägga studierna också under arbetstid.
Staten och arbetsmarknadsorganisationerna bereder gemensamt lösningar för att effektivt främja högkvalitativa sysselsättningsmöjligheter för högt utbildade unga professionella utan att för den skull glömma bort utländska sakkunniga.
Internationella experter
Cirka hälften av de internationella studerandena lämnar Finland när de har slutfört sina studier.Arbetsgivarna uppskattar inte kompetens som förvärvats utomlands och situationen försvåras ytterligare av problemen med att ta sig in i finländska nätverk. Antalet internationella studerande som har för avsikt att stanna i Finland har minskat med 7 procentenheter mellan 2024 och 2025. Avsikterna att lämna landet beror på arbetslösheten, den skärpta invandringslagstiftningen och den allmänna försämringen av det ekonomiska läget. Av de internationella studerande som gör praktik eller examensarbete eller har sommarjobb i Finland stannar 80 procent i landet efter examen, medan motsvarande siffra bland de studerande som inte har sådan erfarenhet är endast 20 procent. Därför föreslår vi följande:
Högklassig och kontinuerlig undervisning som syftar till en hög kunskapsnivå i ett av de inhemska språken inkluderas i de internationella studerandenas studier som en del av examen.
Allokeringen av resurser till språkundervisningen inom högskoleutbildningen utökas för att garantera undervisning för alla som har behov av den.
Alla som avlagt en högskoleexamen, även en lägre yrkeshögskoleexamen, i Finland och som uppfyller kriterierna för språkstudier i uppehållstillståndet beviljas ett permanent uppehållstillstånd för att etablera dem i samhället.
De terminsavgifter som internationella studerande betalar ska vara avdragbara i beskattningen om de får sysselsättning i Finland efter examen.
Man arbetar aktivt för att eliminera den strukturella rasismen i högskolorna, arbetslivet och studerandegemenskaperna med hjälp av realistiska krav på jobbsökande och språkkunskaper, ökad anonym rekrytering samt exempelvis riktlinjer mot trakasserier och diskriminering i enlighet med statsrådets handlingsprogram.
Finländska arbetslivsfärdigheter och studier i de inhemska språken bör inkluderas i examina för internationella studerande.
Visstidsanställningar
Det har blivit en ny norm för arbetsgivare och arbetstagare att ingå anställnings- och tjänsteförhållanden för viss tid. För studerande och nyutexaminerade innebär det att man i en livssituation som i sig är instabil tvingas godta en visstidsanställning, vilket gör det svårare att planera framtiden och slå sig till ro.
Visstidsanställningar är skadliga utöver för studerande och nyutexaminerade även för samhället, som lider av att studerande och unga inte får fast anställning och kan bygga upp sitt liv. Visstidsanställningar ökar också risken för diskriminering i arbetslivet, i synnerhet graviditetsdiskriminering, vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för att bilda familj.
Det bör finnas en grundad anledning för alla visstidsanställningar för att minska de kedjor av visstidsanställningar som är vanliga inom många branscher.
Den anställda bör ha rätt att säga upp sig även från en visstidsanställning.
Utbildning
Höjning av kompetensnivån
Genom att föra vårt lands utbildnings- och kompetensnivå högst upp på prioriteringslistan kan man fokusera på att fostra nästa generations experter. Antalet studerande inom högskoleutbildningen i Finland har ökat med 12 procent mellan 2015 och 2022, vilket klart överstiger medelvärdet för OECD-länderna (5 procent). Samtidigt har utgifterna per studerande minskat med 13,5 procent, medan utgifterna i de övriga OECD-länderna har ökat med i genomsnitt 8,6 procent. Finland måste satsa mera på högskoleutbildningen för att återta vår ställning som ett internationellt ledande land inom utbildning. Utan högklassiga och långsiktiga investeringar i utbildning kan Finland varken förnya sig, utveckla sin kompetens eller behålla sin ställning som en kunskapsintensiv och konkurrenskraftig ekonomi. De studerandes möjlighet att fokusera på studierna är en förutsättning för individens välbefinnande och lärande samt för höjandet av utbildningsnivån.
Mer än 60 procent av 25–34-åringarna bör ha högskoleutbildning senast på 2040-talet och Finland bör sträva efter att nå toppen inom utbildning bland jämförbara länder.
En högklassig utbildning måste möjliggöras för varje studerande, oavsett region eller högskola.
Som ersättning för det slopade vuxenutbildningsstödet skapas lösningar som möjliggör kontinuerligt lärande och omskolning i arbetslivet.
Antalet praktikplatser för högskolestuderande och resurser som uppmuntrar skapandet av sådana ska utökas, så att en studerandes utexaminering inte fördröjs på grund av att praktikplats saknas.
Allokering av resurser till utbildning
Andelen högskoleutbildade unga vuxna i Finland (39 procent) är fortfarande mindre än OECD:s medelvärde (48 procent), och vi har särskilt halkat efter de övriga nordiska länderna. Vi måste alltså fortsätta att öka utbildningsvolymerna och för det behövs rätt resursallokering. Utöver att öka antalet högskoleutbildade behöver vi i Finland också högklassiga examina och experter som är redo för arbetslivet. Det kräver ökad finansiering och mer resurser för utbildning. Fler nybörjarplatser och större studerandevolymer utan en ökning av resurserna innebär att personalen, lokalerna, servicen och undervisningsmaterialen ska räcka till allt fler studerande. Akavas mål är att höja högskolornas finansieringsnivå till omkring 10 miljarder för att garantera utbildningsnivån och utbildningens kvalitet.
Högskoleutbildning som leder till examen bör vara avgiftsfri för alla studerande.
Öppna högskolor bör inte ha rätt att utfärda examen.
Allokeringen av resurser till utbildningen bör bygga på parlamentarisk enighet om en plan som sträcker sig över regeringsperioderna och möjliggör långsiktig planmässighet och förutsägbarhet för högskolorna.
När antalet nybörjarplatser utökas måste högskolorna och staten beakta de ekonomiska resurser som behövs för att garantera och utveckla utbildning av hög kvalitet. Man bör inte spara på utgifterna per studerande när antalet nybörjarplatser utökas. Dessutom måste man beakta de branschspecifika skillnaderna, genomströmningsgraden och arbetsmarknadsbehoven.
Vi stöder Akavas mål att höja högskolornas finansieringsnivå till omkring 10 miljarder euro. Vi betonar vikten av basfinansiering som garanterar högskolornas autonomi.
Antagning till högskoleutbildning
I den gemensamma ansökan 2025 fanns det cirka 55 000 nybörjarplatser vid högskolorna, medan antalet sökande var nästan 150 000. Genom att göra antagningen till en högskoleutbildning smidigare möjliggörs en hållbar höjning av utbildningsnivån och säkerställs kompetensbasens stabilitet i det finländska samhället i framtiden. I takt med att våra årskullar minskar måste vi också sträva efter att en större andel av varje årskull utexamineras från en högskola. Dagens arbetsliv kräver kontinuerlig kompetensutveckling och anpassning till reformer. Kontinuerligt lärande möjliggör också byte av yrkeskarriär, omskolning samt kompetensutveckling.
Den nuvarande kvoten för förstagångssökande binder den studerande mycket starkt till den studieväg hen har valt och beslutet om ett yrke och specialisering för hela livet måste fattas som mycket ung. Genom att möjliggöra flexibla utbildningsvägar kan man redan i början av studierna lindra den stora press som de unga upplever att fatta ett särskilt viktigt beslut nästan omedelbart efter att de avlagt examen på andra stadiet.
Möjligheterna att söka till högskoleutbildning måste vara likvärdiga och jämlika för alla, oavsett utbildningsbakgrund.
Ett tillräckligt långvarigt försök behövs, där en del arbetslösa tillåts studera som arbetslösa i betydligt större utsträckning eller till och med utan begränsningar.
En studerande förlorar sin status som förstagångssökande först när hen har avlagt 60 studiepoäng av sin första examen. Om den studerande tar emot en annan studieplats i kvoten för förstagångssökande upphör den tidigare studierätten.
Toni Heikkilä, som jobbar som rådgivare för sommarjobbare för andra sommaren i rad, betonar att det lönar sig att be om råd och tips med låg tröskel. En enda fråga kan hjälpa en att undvika större problem.
– Många unga är osäkra på vad som är okej i arbetslivet och vad som inte är det. Förra sommaren kom det många frågor om till exempel arbetstider, introduktionen eller vilka rättigheter man själv har i arbetslivet, berättar Heikkilä.
Också frågor som gäller löner är något som många unga funderar över. Bland annat frågade man om vilken lön eller hurdana lönetillägg som man borde få för jobbet och om en sommarjobbare är berättigad till semesterersättning.
När lönar det sig att ta kontakt?
Du kan vända dig till Sommarjobbarinfo genast om du har något som du undrar över gällande anställningsförhållandet, oavsett om det gäller arbetsavtal, lön, arbetstid eller till exempel arbetsdagens pauser. Det lönar sig att skicka ett meddelande eller ringa om du grubblar över tillvägagångssätten på arbetsplatsen eller om du inte vet hur du borde agera i en viss situation. Allt behöver man inte veta på förhand, inte ens vad man borde fråga. Man kan kontakta rådgivningen redan i det skede då någonting känns oklart.
Tjänsten riktar sig särskilt till ungdomar och unga vuxna, men också föräldrar och arbetsgivare kan ta kontakt.
– Många gånger kontaktas vi också av en förälder eller arbetsgivare som vill säkerställa att allt går rätt till. Det är ett bra sätt att redan på förhand förhindra att det uppstår oklarheter. Det här vittnar också om att behovet av rådgivning är stort, säger Heikkilä.
Stöd med låg tröskel
Tjänsten Sommarjobbarinfo betjänar 5.5–31.8.2026. Telefonrådgivning finns att tillgå måndag–torsdag klockan 9–15 på det avgiftsfria numret 0800 179 279.
Du kan också fråga om råd via WhatsApp på nummer 040 747 1571 eller via den elektroniska blankett som finns på Sommarjobbarinfos webbplats.
Enligt en enkät som genomfördes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2023 utsätts de sexuella minoriteterna och könsminoriteterna för många former av diskriminering, mobbning och till och med våld i sin vardag. Över en tredjedel (37 %) av dem som svarade sade sig ha upplevt diskriminering under det föregående året. I Finland har 11 procent av alla regnbågspersoner upplevt diskriminering i arbetslivet.
Likabehandling skapas tillsammans
– Diskrimineringen av köns- och sexuella minoriteter är fortfarande ett faktum i arbetslivet, även om attityderna särskilt under de senaste decennierna sakta har utvecklats i en positiv riktning, säger Akavas ledande sakkunniga, doktorand Miika Sahamies.
Sahamies doktorandforskning vid Akava behandlar de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas rättigheter i arbetslivet. Han undersöker Akavas roll i utvecklingen av regnbågsminoriteternas rättigheter och strävar efter att göra Akavas agerande mer verkningsfullt. Som en del av doktorandforskningen arrangeras utvecklingsworkshoppar.
– Samtidigt som vi utvecklar vår egen organisation stärker vi Akavas regnbågspolitiska påverkan i det finländska arbetslivet.
– Mångfalden ökar snabbt i arbetslivet. Det är viktigt att man på alla arbetsplatser skapar praxis som främjar likabehandling, jämställdhet och mångfald. Också hos oss inom Akava, tillägger han.
Sahamies berättar att han också själv – trots att han redan genom sin uppgift är grundligt insatt i likabehandlingstematiken – ständigt lär sig nya saker i de workshoppar han arrangerar.
– Jag har fått nya insikter och aha-upplevelser, som till exempel gjort mig mer inkännande för min egen inverkan på diskussionsklimatet. Om jag vill skapa en öppen och trygg miljö är det inte oväsenligt hur jag själv uppträder.
Enligt Sahamies kan var och en med sin egen inställning stärka inkluderingen i sin organisation.
– Genom att vara ärlig och öppen skapar du en trygg atmosfär i din grupp. Om du utgår från någonting, utgå från mångfalden, sammanfattar Sahamies.
Mångfalden ska beaktas i kollektivavtalen
Teknikens akademiker TEK:s arbetslivssakkunniga Sirkku Pohja berättar om TEK:s projekt, där målet är att regnbågsminoriteterna och de olika familjeformerna ska tas i beaktande i kollektivavtalen.
– Under förra året konstaterade vi tillsammans med Helsingfors Pride att kollektivavtalen kunde vara en effektiv kanal för att ändra på attityder och praxis.
I kollektivavtalen borde man tydligare än nu skriva in bland annat samkönade föräldrars rätt till familjeledighet. En anställd borde också ges möjlighet att överlåta familjeledighetsdagar till andra personer än den andra föräldern, eftersom familjen i dagens Finland kan utgöras av en större och mer flerdimensionell grupp än det traditionella paret med sin avkomma.
– Det hör inte heller till dagens värld att en anställd kan få en ledig dag med lön för att delta i till exempel sin systers eller brors begravning. De här könsbundna termerna skulle vara enkla att byta ut mot den neutrala termen syskon.
Pohja lyfter fram de behov av flexibilitet som könsbekräftande vård och fertilitetsbehandlingar medför. Trots att den påfrestande processen kan sänka såväl den fysiska som den psykiska funktionsförmågan, har den anställda långt ifrån alltid rätt till sjukledighet med lön.
Enligt Pohja har inbjudan till kollektivavtalsprojektet för att främja den regnbågsrelaterade likabehandlingen gått ut till förbund inom olika branscher över centralorganisationsgränserna.
– Projektet är nu i inledningsfasen. Vägen till förpliktande skrivningar går via olika aktörers rekommendationer, linjedragningar, utbildningar och förhandlingar.
Toni Heikkilä, som just har börjat som rådgivare för sommarjobbare, betonar att det lönar sig att fråga om råd och tips med låg tröskel. En enda fråga kan hjälpa en att undvika större problem.
– Tjänsten finns till just för att unga, deras närstående och arbetsgivare ska kunna fråga om råd i knepiga situationer. Det finns inga dumma frågor och ju snabbare man kontaktar oss, desto lättare är det att påverka saker, påpekar Heikkilä.
Heikkilä studerar juridik vid Åbo universitet. I sina studier inriktar han sig särskilt på arbetsrätt och han har bland annat fördjupat sig i regleringen av personrelaterade uppsägningar. Han har också fått arbetsrättslig kompetens genom praktiskt arbete vid sidan av studierna. Dessutom har han utbildat sig till ungdomsarbetsledare, vilket ger värdefulla perspektiv på arbetet med unga.
Stöd i alla skeden av sommarjobbet
Man kan kontakta Sommarjobbarinfo i vilket skede av anställningen som helst – redan innan arbetsavtalet har undertecknats eller när man börjat arbeta. Förra året gällde de flesta frågorna särskilt löneärenden, även om ämnena varierade under sommaren: i början av sommaren låg fokus på arbetsavtal och introduktion, i mitten av sommaren på arbetstider och i slutet av sommaren på lönefordringar och semesterersättningar.
– Målet är att ingen sommarjobbare ska lämnas ensam med sina frågor. Man kan kontakta tjänsten i frågor som gäller lönen, arbetsavtalet, arbetstiderna eller egentligen vad som helst som gäller arbete, betonar Heikkilä.
Sommarjobbarinfo riktar sig särskilt till ungdomar och unga vuxna som befinner sig i början av sitt anställningsförhållande.
Stöd för sommarjobbare under hela sommaren
Tjänsten Sommarjobbarinfo är öppen 5.5–31.8.2025. Telefonrådgivning ges måndag–torsdag klockan 9–15 på det avgiftsfria numret 0800 179 279. Man kan också ta kontakt med tjänsten via WhatsApp på nummer 040 747 1571 eller anonymt via en elektronisk blankett.
Innan du kontaktar tjänsten lönar det sig att bekanta sig med de vanliga frågor och svar som finns på Sommarjobbarinfos webbplats och sommarjobbarens checklista som innehåller nyttig information när man förbereder sig inför sommarjobbet.
Bilder på Toni finns tillgängliga här. (Bilder: Pauli Vento, FFC)
– Våra förbund gör ett värdefullt arbete, och de tjänster och mångsidiga stödnätverk för arbetslivet som de tillhandahåller är verkligen viktiga för medlemmarna. På Akava fokuserar vi på påverkansarbete, vilket också hjälper medlemmarna i våra förbund. Vi samarbetar intensivt med förbunden för att kunna stödja högutbildade och föra fram deras åsikter och sådant som oroar dem. Vi arbetar för att våra medlemmar ska ha goda förutsättningar för att studera, gå vidare till arbetslivet och få en hållbar arbétskarriär, säger Akavas utvecklingschef Jaana Ignatius.
Bland Akavas förbund ökade antalet medlemmar mest i Teknikens Akademiker. Vid ingången av 2025 hade förbundet 81 427 medlemmar, vilket var ca 2 000 fler än vid ingången av 2024.
Vi har inget annat syfte med vår existens till än att tjäna våra medlemmar på olika sätt såväl genom intressebevakning på området som genom olika tjänster och genom att främja teknologiska tänkesätt. Antalet studerande inom det tekniska området har fortsatt att öka på ett gynnsamt sätt, och det avspeglar sig i vårt växande medlemstal. Vi fortsätter i år att arbeta för våra medlemmar, säger Jari Jokinen, verksamhetsledare för Teknikens Akademiker.
Proportionellt sett ökade antalet medlemmar mest i förbundet Högskoleutbildade samhällsvetare, som vid ingången av 2025 hade 541 fler medlemmar än vid ingången av 2024.
– Förtroendet för det stöd och den sakkunskap som det egna fackförbundet erbjuder i arbetslivets olika skeden syns i förbundets tillväxtsiffror. Vi har satsat på att studerande ska kunna hitta information om arbetslivet och att alla våra medlemmar ska få kamratstöd inom sin egen branschgemenskap. Vi finns här för våra medlemmar för att ge arbetslivet mänskliga proportioner. När hjärtat är med i arbetet når man resultat, säger Simo Pöyhönen som är verksamhetsledare för Högskoleutbildade samhällsvetare.
Akavas styrelse fastställde medlemstalen vid sitt möte den 25 februari 2025. Uppgifter om medlemstalen finns tillgängliga på adressen akava.fi/jasenmaarat
Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlade om en pensionsreform på uppdrag av landets regering och nådde ett förhandlingsresultat den 19 januari 2025. Förvaltningarna för alla organisationer och landets regering har godkänt resultatet av förhandlingarna.
Regeringsuppdragets mål var att utreda vilka konkreta ändringar det behövs i arbetspensionssystemet för att säkerställa en finansiell hållbarhet och trygga en tillräcklig förmånsnivå. Uppgiften var att avtala om förändringar för att på lång sikt stärka de offentliga finanserna med 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten och stabilisera pensionsförsäkringsavgifternas nivå på lång sikt. Målet innebär en anpassning på en miljard.
Anpassningsmålet på en miljard euro överskreds
– Vi nådde regeringens mål och överskred det till och med. Pensionsreformen stärker de offentliga finanserna på lång sikt med cirka 0,57 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. På det här sätter blir anpassningen cirka 1,5 miljarder. Vår arbetsgrupp jobbade med de långsiktiga förändringarna, som i pensionspolitiken spänner över flera decennier, säger ledande sakkunnig Katri Ojala.
– I reformen gjordes det inga kortsiktiga ändringar, utan fokus låg på de långsiktiga. Pensionerna och pensionsförmånerna kvarstår oförändrade och pensionsavgiftsnivån höjdes inte heller, understryker ledande sakkunnig Katri Ojala.
Nivån på pensionsavgifterna förblir densamma fram till 2030, dvs. arbetspensionsavgiften kommer att vara 24,4 procent under fem år. En stabiliserad avgiftsnivå har sin betydelse för löntagarna, men i synnerhet för företagen i deras ekonomiska planering. Framtida tryck på höjningar försöker man avvärja genom att stärka finansieringen av systemet. I löntagarnas och de nuvarande pensionstagarnas vardag märks ändringen knappast alls, eftersom inga ändringar gjordes i pensionsåldern och pensionerna.
Placeringsreformen av stor betydelse för finansieringen av arbetspensionssystemet
Genom reformen fick arbetspensionsbolagen större möjligheter att höja placeringsverksamhetens risknivå genom att öka aktievikten i placeringar. Det gör att man kan förvänta sig bättre avkastning på placeringarna på längre sikt. Dessutom stärktes fonderingen av ålderspensioner som balanserar den ökade placeringsrisken mellan generationerna.
– Större risktagning och högre förväntade avkastningar på placeringarna sänker trycket på att höja avgiften. Samtidigt ökar en större risk i viss mån även möjligheten till att ett betydande misslyckande i placeringsverksamheten kräver en större höjning av avgifterna än enligt de nuvarande reglerna i eventuella placeringsstrategier. I reformen förbättras fonderingen av ålderspensioner avsevärt. Av den årliga intjänade pensionen kommer en tredjedel att fonderas i stället för en fjärdedel som nu, säger arbetsmarknadsekonom Eugen Koev.
– Också en liten förbättring av avkastningen är av betydelse för att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. De ändringar som gäller placeringsverksamheten uppfyller cirka hälften av målet om att balansera de offentliga finanserna som satts för pensionsreformen, säger Ojala.
– I reformen fattades det beslut om att införa en inflationsstabilisator före 2030. Den kan komma att tillämpas om konsumentpriserna utvecklas snabbare än lönerna under en granskningsperiod på två år. Mekanismen anpassar i undantagsfall av detta slag höjningen av de pensioner som betalas ut, säger Koev.
– Det är bra att vi kom fram till en lösning vid de gemensamma förhandlingarna mellan arbetsmarknadens centralorganisationer och det visade att det traditionella sättet att utveckla arbetspensionssystemet fungerar, säger arbetsmarknadsekonom Eugen Koev.
– Vi nådde målen för pensionsreformen, men man kan påverka hållbarheten i finansieringen av pensionssystemet även på andra sätt. Viktiga element är t.ex. sysselsättningen, den arbetsrelaterade invandringen och nativiteten. Det är viktigt med åtgärder så att arbetslivet inte avbryts av en tidig pensionsavgång. Därför bör och ska man satsa på förebyggande och rättidig behandling av psykisk ohälsa. Särskilt oroande för både individen och samhället är att det blivit allt vanligare med att unga invalidpensioneras, understryker Ojala.
– Vi kan vara nöjda med helheten även sett till rättvisan mellan generationerna. I pensionssystemets natur ingår behovet av regelbunden översyn. I avtalet förbinder sig organisationerna till detta och då görs en bedömning av systemets hållbarhet, säger Ojala.
– Djurkliniken Eläinklinikka Avec har verkat sedan 2001, till en början som en praktik med bara en veterinär på Ågatan i Borgå och då under namnet Jokikadun Eläinklinikka. När verksamheten växte flyttade vi först till större lokaler på Gymnasiegatan, där vi verkade under namnet Eläinklinikka Avec. För tio år sedan flyttade vi till nya, ännu större lokaler på Montörsvägen. Att skaffa dessa lokaler var ett viktigt strategiskt beslut och i och med byggprojekten en stor investering, berättar Chita och Timo Wahlroos.
Chita har börjat sin bana som praktiker på heltid och arbetar nu största delen av tiden med att leda kliniken. Timo fungerar som verkställande direktör och fokuserar på ledningen av företaget.
– Redan under studietiden var mitt mål att grunda ett eget företag som skulle specialisera sig på att vårda sällskapsdjur. Det här gjorde jag också inom kort efter att jag tog min examen.
Företaget har vuxit till en arbetsgemenskap bestående av två kliniker och mer än 50 anställda, som omfattar veterinärer, specialistveterinärer och djurskötare samt övrig personal. År 2022 köpte företaget en annan veterinärklinik, Eläinlääkäriasema Petvet, som verkar i Åbo.
Akavas prisarbetsgrupp lyfte i sina prismotiveringar fram att Eläinklinikka Avec har vuxit kraftigt och hållbart och bevarats självständigt inom en bransch som präglas av hård konkurrens och kedjebildning.
Kontinuerlig utveckling gör arbetet intressant
Ett viktigt rättesnöre för paret Wahlroos är en kontinuerlig utveckling av verksamheten och kompetensen samt en bra personalpolitik. Med hjälp av dessa har de utvecklat sitt företag på ett hållbart sätt. Kunderna uppskattar empati och en förmåga att bemöta både djurpatienten och dess ägare.
– Det skulle vara svårt att verka som veterinärföretagare utan att vara veterinär till utbildningen. En kontinuerlig utveckling av verksamheten och specialisering har alltid varit ett strategiskt val för vårt företag, berättar Timo.
– Tillväxten är inte ett självändamål, utan en stark ekonomi och tillväxt behövs för att kunna utveckla verksamheten. Den medicinska utvecklingen går framåt med stormsteg och för att kunna vara framgångsrik är det nödvändigt att utveckla verksamheten och kompetensen, konstaterar Timo.
Chita och Timo ser god kundservice och specialisering som nyckelord för att bli framgångsrik inom veterinärbranschen.
– Kundernas förväntningar på den vård deras djurkunder får har ökat, samtidigt som inställningen till sällskapsdjur har förändrats. De ses som familjemedlemmar och man vill satsa på deras välmående. Största delen av våra djurkunder är hundar, men vi har också många katter och nu och då andra smådjur. Produktionsdjur sköter vi inte, berättar Chita.
– Vi har utvecklat vårt företag med kunderna i åtanke, och vårt mål har samtidigt varit att utföra ett meningsfullt veterinärarbete. Våra specialiseringsinriktningar har vi valt utifrån vilka tjänster som har saknats här i området. Nu erbjuder vi hela vårdkedjan under ett och samma tak: allt från laboratorietjänster till röntgen och andra behövliga tjänster, säger Chita.
Förutom djurkunderna betjänar man även människor
– Ett särdrag och en fin sak i veterinärarbetet är att veterinären inte bara betjänar sin djurkund utan också ägaren. Veterinären måste kunna beskriva vilka alternativa behandlingar som finns att tillgå på ett koncist och lättfattligt sätt som även en lekman kan förstå. Man måste på ett tydligt sätt kunna beskriva nyttan med behandlingarna för att motivera människorna att genomföra den vård som behövs. Veterinären är ett stöd för sällskapsdjurets ägare även i svåra situationer, betonar Chita.
Chita och Timo Wahlroos upplever veterinärmedicinen som en fascinerande och krävande bransch, som i grund och botten bygger på kundbetjäning. Till veterinärstudierna hör diagnostik och vård av både produktionsdjur och smådjur samt livsmedelshygien. Att kunna bemöta människor är dessutom en central förmåga.
– Att fråga, lyssna och stötta är grunden för vårt arbete, men också utgångspunkterna för ledarskapet i vårt företag. Ett öppet och diskuterande verksamhetssätt skapar förtroende för att man kan och bör prata om svåra situationer. När man har med människor att göra uppstår det oundvikligen friktion nu och då. Det här hanterar vi genom att diskutera besvärliga situationer och reda ut dem så snabbt som möjligt, konstaterar Chita och Timo.
De har som mål att skapa en arbetsplats som alla gärna kommer till och där det är bra att arbeta. Många av de anställda har arbetat i företaget ända sedan första början. Personalens välmående och ork stöder man genom bland annat evenemang för arbetstrivseln samt med motions- och kulturförmåner. Man vinnlägger sig om att satsa stort på utbildning.
Båda två berättar att de alltid jobbar, men att de gärna gör det och att det är ett medvetet val.
– Jag vill att våra människor alltid ska kunna nå mig när de har något att fråga, oroar sig för något eller behöver prata. Att bli sedd och mött är viktigt för oss alla, säger Chita.
Det bästa med företagarens arbete är friheten
– Det bästa med företagandet är friheten att själv organisera sitt arbete och utveckla företagets verksamhet i den riktning man själv vill. Friheten har dock sin baksida, nämligen ett stort ansvar. Det här är det svåraste med företagandet. En aspekt av företagandet är också att kunna prioritera, för arbetet och utvecklingsbehoven är oändliga, beskriver Timo.
Som ett ord på vägen till den som överväger att ge sig in på företagarbanan säger Chita att det först skulle vara bra att lära känna sig själv. När man är på det klara med sina egna styrkor och var det finns utrymme för utveckling så kan man komplettera både sin egen och företagets kompetens med anställda som kompletterar ens egna styrkor.
– När arbetet känns meningsfullt och man kan använda sig av sina egna styrkor och ständigt utvecklas, hjälper det en att orka. Utvecklingen utgår från självkännedom. Nätverken är viktiga ur ett yrkesmässigt perspektiv, men också med tanke på kamratstöd och för att kunna utbyta tankar. Veterinärer har en stark tradition av kollegialitet, vilket också gagnar kunderna, konstaterar Chita och Timo.
Vad är Akavas företagarpris?
Akava kan bevilja Akavas företagarpris till en meriterad person som erkänsla för en yrkesbana som företagare och/eller högt utbildad yrkesutövare och för att ha agerat till förmån för företagande eller för att ha förbättrat verksamhetsförutsättningarna för företagande. Akavas styrelse utser vinnaren på förslag av företagarprisgruppen.
”Det finns många invandrare som har goda färdigheter och internationella visioner och kompetens, men har svårt att hitta arbete. De finländska företagen borde vakna upp och inse att de går miste om goda resurser.”
Så beskrevs situationen av en av de intervjuade i forskningsprojektet HIWE. Östra Finlands universitets och Åbo universitets forskningsprojekt utredde hur internationella experter upplever och tänker om arbetsmarknaden och företagandet i Finland och om vad som lockar människor hit eller stöter bort dem härifrån.
I intervjuerna framkom en stark önskan om att få vara med och utveckla servicen för jobbsökning och företagande och om mer inkluderande arbetsplatser som man kan känna delaktighet i. En del kände överlag ingen större tillhörighet till det finländska samhället.
Vilka hinder finns det för att hitta ett arbete?
Diskriminering på grund av etnisk bakgrund, arbetsgivarnas ovilja att erkänna kompetens som förvärvats utomlands, krav på kunskaper i finska. Dessa lyftes fram när internationella experter tillfrågades om hur den finländska arbetsmarknaden ser ut ur deras perspektiv.
Stelheten på den finländska arbetsmarknaden, såsom den strikta uppdelningen i löntagare och företagare, lyftes också fram.
– Ett vanligt frustrationsmoment var att man kommer till Finland med ett visst arbetstillstånd som gör det möjligt att till exempel arbeta som specialsakkunnig, men sedan stöter på problem om man vid sidan av det vill starta ett eget företag, berättar Satu Aaltonen, forskare vid Åbo universitet.
De intervjuade upplevde att den dolda arbetsmarknadens betydelse i Finland är mycket stark, vilket gjorde det svårare för dem att hitta arbete. De internationella experterna låg ofta efter i nätverksbygget och fick inte lika mycket information om dolda arbetsplatser. Nätverksbygget skulle underlättas av läroanstalternas stöd för att stärka arbetslivserfarenheterna, såsom nätverksträffar med arbetsgivare, stöd för språkstudier, praktikperioder och samarbete med företag kring examensarbeten.
– Vi märkte också att arbetsgivarna jämför internationella experter med finländska arbetstagare. För en internationell expert räcker det inte med substanskompetens, utan man förväntar sig någon slags koppling till Finland, vare sig det är finska språket, studier i Finland eller nätverk i Finland, säger forskare Tommi Pukkinen vid Åbo universitet.
– Den offentliga sektorn skulle kunna visa ledarskap och föregå med gott exempel genom att anställa internationella experter. Offentliga stöd, såsom de företagsstöd som delas ut av Business Finland, skulle kunna bindas till företagens strävanden att agera och rekrytera på ett öppet och tolerant sätt, säger forskaren Tommi Pukkinen.
Det starka budskapet från arbetsgivare, internationella experter och tjänsteleverantörer var att små och medelstora företag borde ingjutas större mod att rekrytera internationella experter. Goda exempel på rekryteringsprocesser i andra företag lyftes fram som ett viktigt sätt att lära sig, alltså ett slags kamratmentorskap.
– Tröskeln för att anställa den första internationella experten är snarare mental, bedömer Pukkinen.
Många av de intervjuade ville flytta till huvudstadsregionen, där det finns mer service på engelska. Det saknades fungerande språkpraxis på arbetsplatserna för att nybörjare i finska inte ska hamna utanför gemenskapen.
Som Finlands svagheter nämndes vintern, mörkret och kylan.
Vad uppskattar du i Finland? Vad håller dig kvar här?
De intervjuade uppskattade särskilt balansen mellan arbete och fritid i Finland. Det fanns tid för familjen eller hobbyer vid sidan av arbetet. Naturen, tystnaden, lugnet och säkerheten nämndes också, likaså högklassig offentlig service såsom skola, hälso- och sjukvård och trafik.
En del välkomnade fåordigheten och att folk håller sig för sig själva. Detta beskrevs av vissa som ett mentalt landskap där man själv trivs, men för majoriteten var det mindre önskvärt. Många sade rent ut att de känner sig ensamma. Det upplevdes som svårt att bygga upp sociala relationer och vänskapsrelationer på fritiden. Många upplevde att de befann sig i ett socialt vakuum. Coronarestriktionerna och det allt vanligare distansarbetet ökade upplevelsen av ensamhet.
– Arbetsplatserna skulle kunna vara brobyggare i stället för att tänka att kollegor bara är arbetskamrater. Det finns stora företag ute i världen som stöder samhörigheten bland de anställda genom fritidsaktiviteter, säger Pukkinen.
– Det har känts särskilt tufft för dem som inte har någon familj eller släkt här eller vars nära vänkrets har splittrats till exempel efter att de slutfört ett magisterprogram vid universitetet, tillägger Aaltonen.
Som de bästa erfarenheterna av sysselsättningstjänsterna nämndes situationer där en enskild anställd hade hjälpt lite mer än vad som hade krävts på tjänstens vägnar.
– Till exempel följt med till banken för att hjälpa till med att öppna ett konto och tagit tag i situationen, och inte bara bollat personen från en lucka till en annan, beskriver Aaltonen.
– Alla har inte heller kommit för att stanna, utan en del är kosmopoliter och Finland är bara ett kliv på karriärstegen. Det är bra att fundera på hur tiden i Finland kan göras mer meningsfull också för dem. Kravet på kunskaper i finska är inte realistiskt om man är stationerad här i några år, säger Pukkinen.
Vad kan vi göra bättre?
Tommi Pukkinen kommer med tre ändringsförslag utifrån HIWE-undersökningen. För det första behöver Finland en stor förändring när det gäller sättet att tänka. De stora linjerna behöver diskuteras bland de politiska beslutsfattarna.
– Vi behöver en vision som identifierar de internationella experternas betydelse i samhället. Vill Finland vara ett samhälle för alla?
Enligt Pukkinen bör man utgå från ett servicesystem som är sporrande i stället för begränsande. Det är svårt att utveckla det nuvarande servicesystemet långsiktigt när enskilda regeringar driver sina egna intressen under hela sin mandatperiod.
– Samarbete är ytterst viktigt i utvecklingsarbetet. Inom den offentliga sektorn bör man komma bort från silotänkandet mellan olika ministerier och förvaltningsområden. Det behövs mycket mer samarbete mellan den offentliga sektorn, den tredje sektorn, arbetsgivare och internationella experter. Internationella experter bör höras i alla skeden av utvecklingen av servicesystemet. En som alltid har bott i Finland kan inte förstå hur det känns att komma hit som ny och vilka missförhållandena och problemen är, säger Pukkinen.
För det andra föreslår Pukkinen en stor strukturell förändring.
– Vi har många projekt som används som plåster när det i stället behövs kontinuitet och långsiktig finansiering. Det finns goda erfarenheter av centraliserade serviceställen i de stora städerna. Servicesystemet borde på allvar ta ansvar för att lösa problem tillsammans med de internationella experterna, säger Pukkinen.
Tjänsterna är numera utspridda och de är inte alltid lätta att hitta.
– Det är svårt att bedriva centraliserad kommunikation till internationella experter. Det kan finnas rättsliga hinder som till exempel gäller integritetsskyddet, säger han.
– Den offentliga sektorn skulle kunna visa ledarskap och föregå med gott exempel genom att anställa internationella experter. Offentliga stöd, såsom de företagsstöd som delas ut av Business Finland, skulle kunna bindas till företagens strävanden att agera och rekrytera på ett öppet och tolerant sätt, säger forskaren Tommi Pukkinen.
Paradigmskifte – internationella experter tillfrågades om hinder för sysselsättning
Forskningsprojektet HIWE gav ny information om internationella experters erfarenheter av hur det är att bo, arbeta och driva företag i Finland. Undersökningen fördjupar förståelsen för faktorer som är viktiga för internationella experter när de överväger att flytta till Finland och stanna här eller flytta bort. Målet var att hitta sätt att göra de internationella experternas röst bättre hörd i den samhälleliga debatten och beslutsfattandet om dem. Det tvååriga projektet genomfördes i samarbete mellan Östra Finlands universitet och Åbo universitet och finansierades av Business Finland (Innovation and Growth).
I forskningsprojektet gjordes 61 djupintervjuer med internationella experter under hösten 2022. Kriteriet för att definieras som internationell expert var antingen högskoleexamen eller arbetserfarenhet eller personens egen företagsverksamhet. Gruppen var brokig och beskrevs till exempel med orden invandrare, kosmopoliter, personer som återvänder från utlandsstationeringar. Intervjuobjekten söktes genom öppen utlysning till exempel i arbetslivsnätverket LinkedIn och delvis genom snöbollsurval, dvs. att den intervjuade rekommenderade någon i sin bekantskapskrets som nästa intervjuobjekt.
Dessutom deltog drygt 80 personer i expertintervjuerna och utarbetandet av åtgärdsrekommendationerna i utvecklingsworkshoppar. Utöver internationella experter deltog representanter från olika nivåer i det finländska servicesystemet, såsom ministerier, kommuner, högskolor och organisationer. Akava deltog i projektets styrgrupp. Under workshopparna testades med hjälp av internationella experter olika sätt att utveckla tjänster och skapa gemensam förståelse över sektorsgränserna.
HIWE är en förkortning av namnet High-skilled internationals: bottom-up insights into policy innovation for work and entrepreneurship in Finland.
I forskningsprojektet utarbetades policyrekommendationer:
