Akavas mål för riksdagsvalet i arbetslivsfrågor: Lagstiftningen måste uppdateras så att den svarar mot nutida belastningsfaktorer

Allt fler upplever belastning i expertarbete. Vad ska man göra? frågar vi Akavas Ville Kopra.

Akava har till uppgift att påverka spelreglerna i arbetslivet så att de gagnar de högutbildade.

Akavas arbetsmarknadsdirektör Ville Kopra är ansvarig för att påverka beslut som gäller t.ex. arbetslagstiftning, arbetarskydd, jämställdhet i arbetslivet och arbetspensioner.

Arbetslivet förändras snabbt och på många olika sätt, men har arbetslagstiftningen hängt med i svängarna? Enligt Kopra är svaret nej.

– Lite över hälften av de finländska löntagarna arbetar i expertuppgifter, och andelen ökar långsamt. Trots detta fokuserar debatten om utvecklandet av arbetslagstiftningen ofta på principiella frågor av typen joho-nehej.

Kopra påpekar att till exempel meningsskiljaktigheter om det lokala avtalsförfarandet, frågor som gäller arbetsfred och olagliga strejker har tagit energi från ämnen som är mer centrala för Akavas medlemmar. Sådana är till exempel de belastningsfaktorer och den försämrade arbetshälsa som det frekvent rapporteras om inom expertarbetet.

– Det handlar inte bara om människornas subjektivt upplevda välbefinnande, utan om hur arbetet löper, hur man får resultat till stånd och hur arbetsgemenskaperna fungerar, säger Kopra.

Belastningen överlappar med människornas privatliv vilket bidrar till att göra den mer svårhanterlig. Enligt Kopra hänvisar arbetsgivarna lätt till att det är svårt att separera de två och veta om belastningen beror på arbetet eller andra områden i livet.

– Från enkätundersökningar vet man dock att det entydigt förekommer faktorer i arbetslivet som orsakar belastning. Det är för mycket arbete, för många avbrott, otydliga mål, svagt ledarskap och så vidare.

Hanteringen av arbetsbelastningen måste bli bättre

För att det ska bli enklare och mer tvingande för arbetsplatserna att ta tag i belastningsfaktorerna behöver vi uppdatera arbetarskyddslagen och utfärda en förordning om detta.

För dem som arbetar med intellektuellt arbete och tankearbete räcker det inte att man fokuserar på den fysiska säkerheten som är lättare att hantera och mäta. På arbetsplatserna behövs kunskap om hur man hanterar och förebygger psykosocial belastning.

– Ordet ”social” är viktigt här, eftersom det syftar på just det faktum att de problem som man diskuterar inte bara är varje individs egna problem, utan problemen hänger mycket ofta ihop med den sociala situationen och måste därför lösas tillsammans.

Hanteringen av arbetstagarnas belastning får inte vara en enskild chefs ansvar. Enligt Kopra bör arbetslagstiftningen uppdateras så att skyldigheten skulle gälla organisationen i en vidare bemärkelse och i sista hand den högsta ledningen.

– Tanken får inte vara att vi har närchefer som själva brottas med stora arbetsmängder och som ensamma blir tvungna att bära ansvar för detta.

Fungerande praxis gör det lättare att orka i arbetet

Inom Akava ser man distans- och hybridarbete som en möjlighet snarare än som ett hot. Det finns en direkt koppling mellan välfungerande arbetsrutiner, hur belastningen hanteras och de anställdas arbetshälsa.

När den ena arbetsgivaren efter den andra har krävt att de anställda knyts närmare till kontoret är det förståeliga att det här ger upphov till schismer, enligt Kopra.

– Enligt vår uppfattning behöver man diskutera dessa frågor tillsammans och fundera över vilka arbetssätt som är de bästa och varför de fungerar.

När man arbetar på distans kan det finnas behov av att uppdatera arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen. Under distansarbete kan man råka ut för olycksfall som inte omfattas av skyddet.

Också när det gäller AI finns det mycket som behöver redas ut och avtalas om. Man har ännu inte nästan alls forskat eller avtalat om användningen av AI-system i uppgifter inom den offentliga eller privata sektorn. Det är också en fråga om hur de data som genereras används och utnyttjas och om hur till exempel personuppgifter skyddas.

Akava har också följande mål

Andelen arbetstagare i visstidsanställning är relativt hög i Finland. Till visstidsanställningarna hänför sig mycket diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. I enlighet med regeringen Orpos beslut krävs det sedan den 1 juni 2026 inte längre någon grundad anledning för en visstidsanställning. Akavas ståndpunkt är att kravet på att det måste finnas en grundad anledning för visstidsanställningar bör återinföras. När man lyckats stävja de ogrundade visstidsanställningarna minskar också diskrimineringen.

Iakttagandet av exportindustrins allmänna linje har förstärkts under den här regeringsperioden, och de avtalsenliga löneförhöjningarna inom de andra branscherna har varit ungefär lika stora. Enligt Akava gör det här arbetsmarknaden stel och det beaktas inte att branscherna är genuint olika och befinner sig i olika situationer.

Vid arbetstvister bör alla medlingsparter känna till löneuppgifterna och inte bara arbetsgivaren. Det här skulle göra förhandlingen mer jämlik och ett gemensamt faktaunderlag skulle sannolikt också förhindra uppkomsten av tvister.

Orpos regering har gjort det lättare att säga upp anställda när kravet på ett vägande skäl avlägsnades. Akava föreslår att de ersättningar som ska betalas ut vid olagliga uppsägningar ska höjas som en balanserande åtgärd.

Dessutom kräver Akava att när arbetsgivaren gör sig skyldig till brott mot arbets- eller tjänstekollektivavtalet ska de böter som arbetsgivaren ska betala höjas till samma nivå som de böter som följer på olagliga stridsåtgärder.

Text: Iida Ylinen

Foto: Veikko Somerpuro

Dela

• Dela på Bluesky
• Dela på X
• Dela på LinkedIn
• Dela på Facebook
• Kopiera länk till urklipp

Akavalainen

Alla artiklar i Akavalainen

29.9.2026

Akavas studerande betonar i sina mål inför riksdagsvalet: unga vuxna måste få bättre färdigheter för arbetslivet

22.9.2026

På Akavas agenda inför riksdagsvalet 2027: Utan kompetens stannar Finland