På Akavas agenda inför riksdagsvalet 2027: Utan kompetens stannar Finland
Akavas ordförande Maria Löfgren betonar, att Finland behöver en framtidsvision som bygger på kompetens och utbildning. Det här innebär till exempel att grundfinansieringen för högskoleutbildningen ska säkerställas, FUI-satsningar samt fler nybörjarplatser vid högskolorna.
Finland behöver en framtidsvision som bygger på kompetens och utbildning. Det här innebär till exempel att grundfinansieringen för högskoleutbildningen ska säkerställas, FUI-satsningar samt fler nybörjarplatser vid högskolorna.
Vem: Akavas ordförande Maria Löfgren
Vad: Genom utbildning och kompetens lägger vi hörnstenarna för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Akavas mål för riksdagsvalet är att se till att Finland kan erbjuda en kompetent och utbildad arbetskraft. Vi måste se till att en större andel av de unga åldersklasserna får en högskoleutbildning för att kunna ta igen de andra ländernas försprång.
I Finland tar 39 procent av de unga åldersklasserna en högskoleexamen. Enligt Akavas ordförande Maria Löfgren borde den här andelen vara minst 50 procent och öka till bortemot 60 procent.
– I en jämförelse mellan OECD-länderna tillhör Finland eftertruppen. Genomsnittet för OECD-länderna är att cirka 48 procent av de unga har avlagt en högskoleexamen. Medan många andra länder har sett en uppgång, har siffrorna i Finland gått neråt. Det här är fel riktning, säger hon.
Enligt Löfgren har högskoleutbildningen och forskningen inte tilldelats tillräckliga resurser i Finland. När man granskar resurserna har de finländska beslutsfattarna valt en helt annan väg än OECD-länderna i genomsnitt.
– Ännu i början av 2000-talet såg Finland ut att ha en helt annan inriktning, men nu har man långsamt gått i fel riktning.
Under cirka tio års tid har högskolornas utgifter per studerande i Finland visat minus (–13,5 procent), medan OECD-ländernas medelvärde, och i och med detta alltså också de ekonomiska satsningarna, är på plus (+ 8,6 procent).
Genom att öka resurserna kunde man göra det enklare och smidigare att bli antagen till högskolestudier.
– Vi har ännu för dålig täckning och alla som vill kommer inte in. Resurserna påverkar också hur många som klarar av att ta sina examina, säger Löfgren.
Framtidsvisionen bygger på hög kompetens
Enligt Löfgren är arbetslivet och den kompetens som krävs i arbetet i ständig förändring. Också den tekniska utvecklingen och artificiell intelligens utgör utmaningar i dagens arbetsliv.
Akavas huvudbudskap inför riksdagsvalet är att utan kompetens stannar Finland.
Akavas huvudbudskap inför riksdagsvalet är att utan kompetens stannar Finland. Löfgren berättar att den här summeringen syftar på det mänskliga kapitalets betydelse. Det här har man insett bland annat vid Finlands Bank, som regelbundet räknar och bedömer hur utbildning, kompetens och erfarenhet som man skaffat sig i arbetet skapar ett värde för hela samhällsekonomin.
– Om vi inte får andelen högskoleutbildade unga att öka påverkar det direkt vår bruttonationalprodukt. Vi bör skapa produkter och tjänster som bygger på högt kunnande och förädlingsvärde, och förmågan att skapa dessa beror på hur högkvalitativ utbildning vi erbjuder och hur många unga som får ta del av högskoleutbildning.
Löfgren påpekar att man inom Akava nog förstår att ett hållbart välfärdssamhälle och EU:s finanspolitiska regler förutsätter att den offentliga skulden måste sluta växa. Samtidigt är det dock viktigt att Finland som samhälle skulle blicka längre fram och skapa en vision om hur vi ska klara oss i framtiden.
– I Akavas vision satsar man på högskoleutbildning och högkvalitativ forskning. På det här sätter säkerställer vi en kompetensnivå i samhället som är nödvändig för en hållbar tillväxt.
– Vi inser att det inte helt plötsligt finns några väldiga extrasummor, men redan existerande offentliga medel kan inriktas på annat sätt, t.ex. på högskoleutbildning och forskning. Exempelvis är det företagen som får största delen av FUI-stöden och högskolorna får bara smulor.
Mer detaljerad lagstiftning om hanteringen av den psykosociala belastningen behövs
Sätten att arbeta förändras och en allt större del av arbetet utgörs av expert- och informationsarbete. Man måste mer självständigt än tidigare kunna leda sitt eget arbete.
– Trots det fokuserar frågor som gäller arbetssäkerhet, arbetarskydd och arbetshälsa i stor utsträckning på fysiska belastningsfaktorer.
Ett av Akavas stora arbetslivsmål är att man på arbetsplatserna bättre än nu skulle förebygga och hantera den psykosociala belastning som expertarbete oundvikligen medför.
Det här är något som har en direkt koppling till ledarskapet och också till chefernas arbetsbelastning och ansvar. På varje arbetsplats borde man inse att det är lika viktigt att satsa på de psykosociala belastningsfaktorerna och hanteringen av dem som på de mer fysiska belastningsfaktorerna.
Förebyggandet och hanteringen anknyter, enligt Löfgren, exempelvis till rytmiseringen av arbetet, internaliseringen av målen och andra element relaterade till arbetsledning. Att arbetsgemenskapen fungerar bra, har en laganda och en god diskussionskultur är också en del av den här helheten.
– Ett dikterande ledarskap passar hemskt dåligt för expertarbete, eftersom en expert behöver en viss frihet för att vara kreativ. Vi måste kunna identifiera vad som hjälper en expert framåt.
Redan den nuvarande arbetarskyddslagstiftningen ålägger arbetsgivarna att sörja för den psykosociala belastningen. Vill Akava trots detta ha en ny lagstiftning, som mer utförligt lyfter fram uttryckligen den psykosociala belastningen?
– Det är uttryckligen det här som det handlar om. Vi behöver en noggrannare och mer exakt reglering. På vissa arbetsplatser är man bra på arbetsmiljöledning. På andra håll har man inte förmågan eller viljan att satsa på att hantera den här belastningen.
Löfgren lyfter fram att man i de övriga nordiska länderna är bättre på att hantera den psykosociala belastningen antingen genom lagstiftning eller kollektivavtal.
Enligt Löfgren finns det en direkt koppling mellan hanteringen av den psykosociala belastningen och Akavas huvudmål: att öka kompetensen, för utan den stannar Finland.
– Om belastningsfaktorerna är för många, blir kompetensen och förmågan att lära sig nya saker lidande. Det finns en direkt koppling mellan belastningen och arbetets produktivitet och kreativitet.
Löfgren är förvånad över hur polariserad diskussionen om distansarbete har blivit.
– Det är ett faktum att distansarbetet är här för att stanna och det vore vettigt att man på varje arbetsplats kom överens om lämpliga spelregler för distans- och hybridarbete.
Akava har också följande mål
- FUI-finansieringen ska inriktas på ett nytt sätt: en större kapitalisering av högskolorna, varvid de kunde öka sin egen finansiering baserat på avkastningen.
- De offentliga medlen ska riktas till högskolornas permanenta basfinansiering för att trygga infrastruktur och personalresurser.
- Högskolornas finansieringsmodell bör ses över: ett finansieringskriterium ska vara att utexaminerade studerande lyckas sysselsätta sig, onödiga branschvisa överlappningar bör gallras bort så att högskolorna fokuserar på sina egna styrkor.
- Näringslivet bör delta mer aktivt i finansieringen av högskolorna. Högklassig forskning som gagnar näringslivet kan inte fås gratis.
- Synkronisering av utbildningen med arbetslivets faktiska behov. Man bör ingripa i fabriceringen av billiga examina som leder till dålig sysselsättning.
- Kriminalisering av riktade trakasserier. Riktade trakasserier mot tjänstemannakåren, forskarna och medierna får demokratin att vittra sönder.
Bekanta dig med Akavas mål för riksdagsvalet.
Text Iida Ylinen
Bilder Veikko Somerpuro