Akavas företagarprogram

Hållbar tillväxt genom företagande

1. Inledning

Artificiell intelligens, dataekonomi, digitalisering och grön omställning ändrar kraftigt verksamhetssätten och inkomstlogiken för många högutbildade företagare och företag. Förändringarna berör såväl ensamföretagare som arbetsgivarföretagare. Ökningen i antalet ensamföretagare har varit en fortgående trend sedan början av 2000-talet. Enligt Statistikcentralen var antalet ensamföretagare 194 000 och antalet arbetsgivarföretagare 78 000 år 2022. Antalet arbetsgivarföretagare har minskat sedan 2021, då deras antal var 87 000.

Allt fler högutbildade verkar som företagare trots förändringen i förtjänstlogiken i tjänsterna, eller uttryckligen tack vare förändringen. Förändringen, till exempel digitaliseringen eller plattformsekonomin, kan utnyttjas som en möjlighet för att öka mervärdet av företagarens arbete. Företagarnas möjligheter att utveckla sin kompetens inom AI, digitalisering och grön omställning bör säkerställas, och deras kunskaper om utvecklingstjänsterna för företag förbättras. Med hjälp av företagsstöd och beskattning ska företagen uppmuntras till forskning, utveckling och innovationer samt till förnyelse i ett bredare perspektiv.

Den nuvarande arbetslagstiftningen och den sociala tryggheten utgår från principen att arbetstagarens rättigheter ska säkerställas i fråga om en tillräcklig försörjning, skydd och trygghet. Samtidigt som vi genom reglering hindrar arbetsgivarna från att kringgå sitt ansvar och sina förpliktelser måste vi förbättra arbetstagarnas möjligheter att parallellt arbeta som både företagare och löntagare.

Det är viktigt att vi slår vakt om företagarnas vilja att och resurser för att sträva efter tillväxt och tåla de risker som tillväxtambitionerna medför. I de tjänster som riktas till företagare bör man fästa mer uppmärksamhet vid tjänsternas effekt i olika skeden av företagsverksamheten. Inom företagshälsovården bör företagarens arbetshälsa och arbetsförmåga främjas. Dessutom bör företagshälsovården täcka fler företagare.

I regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering för 2023–2027 föreslås att en strategi för företagande ska utarbetas. På uppdrag av arbets- och näringsministeriet utarbetades 2018 ett förslag till ett nationellt strategiskt åtgärdsprogram för främjande av företagande. De viktigaste förslagen gäller tillväxt och kompetens. Vi behöver tillväxt för att kunna förbättra den offentliga ekonomins hållbarhet och höja sysselsättningsnivån till 80 procent före 2031, vilket regeringen har ställt som mål. Företagandet har stor betydelse när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och tillväxt.

I detta företagarprogram lyfter Akava fram sina centrala förslag för främjande av företagande och nya arbetsformer bland Akavas medlemmar och högutbildade. Förslagen fokuserar också på att förbättra ensamföretagarnas ställning och stärka tillväxt och tillväxtföretagande. Målet är att företagande ska uppskattas i Finland, att det ska vara lätt att bli företagare och att företagarna ska kunna utvecklas och ha framgång.

Vi måste förbättra arbetstagarnas möjligheter att parallellt arbeta som både företagare och löntagare.

2. Företagande med högskoleutbildning som grund genererar mervärde

Företag som ägs av högutbildade är vanligen mindre än företag som ägs av lågutbildade, konstaterar Pellervo ekonomisk forskning PTT i sin registerutredning (Akava Works-rapport 2/2023). En viktig orsak till detta är att ensamföretagande är vanligt bland högutbildade. Ändå är omsättningen och personalantalet i små och medelstora företag som ägs av högutbildade i genomsnitt större än i företag som ägs av lågutbildade företagare.

En snabb tillväxt är också vanligare i små och medelstora företag som ägs av högutbildade. I utredningarna observerades också att arbetets produktivitet är högre i små och medelstora företag som ägs av högutbildade än i företag som ägs av lågutbildade.

I små och medelstora företag som ägs av lågutbildade skapades relativt sett flera nya jobb än i företag med högutbildade ägare under hela förra decenniet, men jobb med högre produktivitet skapades i företag med högutbildade ägare. Högutbildade skapar mervärde både som företagare och som ägare.

2.1. Möjligheterna till företagande som bisyssla bör identifieras

Allt flera högskoleutbildade är företagare antingen i huvud- eller bisyssla. Vid sidan av löntagare och företagare har flerformiga arbetssätt uppstått: arbete i anställningsförhållande och företagande kan alternera eller löpa parallellt. Det måste vara möjligt att kombinera företagande i huvud- eller bisyssla med lönearbete på hel- eller deltid. Enligt en utredning som marknadsundersökningsföretaget Kantar gjorde 2023 på uppdrag av Arbetslöshetskassan för högt utbildade KOKO skulle 42 procent av finländarna vara intresserade av att samtidigt ha ett lönearbete och vara företagare om det vore tryggare ekonomiskt.

Företagande som bisyssla är särskilt för högutbildade experter som skapar immateriellt mervärde en möjlighet att vid sidan av sitt lönearbete skaffa extra inkomster. Att utföra extra arbete via egen företagsverksamhet ger samhället skatteintäkter och skapar dynamik i ekonomin. En riklig och mångsidig näringsverksamhet stärker kommunernas, städernas och regionernas livskraft och gör näringsstrukturen mer mångsidig.

Företagare i bisyssla och självsysselsatta möjliggör en spridning av innovationer från företagarnätverken till arbetsplatserna, vilket är centralt för att produktiviteten ska öka och dessutom gagnar arbetsgivarna och samhället.

 

2.2. Mångsidigt företagande bör beaktas i den sociala tryggheten

När arbetet förändras och blir mångformigt måste systemet för utkomstskydd för arbetslösa utvecklas. Det föråldrade systemet sporrar exempelvis inte någon att sysselsätta sig själv med hjälp av plattformsekonomin, och möjliggör inte en smidig övergång från företagare till löntagare eller tvärtom.

I utkomstskyddet för arbetslösa behövs en försäkring som kombinerar arbetet som löntagare med arbetet som företagare och som förbättrar den sociala tryggheten för företagare i bisyssla. Detta kunde genomföras så att personen skulle ha möjlighet att samtidigt försäkra sitt arbete både som löntagare och som företagare genom att exempelvis höra till två kassor. En enkätundersökning som Akavaanslutna företagare och Akava Works genomförde 2023 visade att 40 procent av företagarna skulle försäkra sig som såväl löntagare som företagare om det vore möjligt.

En kombinationsförsäkring för arbetslöshetsskydd skulle förbättra den sociala tryggheten av företagare i bisyssla och självsysselsatta.

Man bör också utreda möjligheterna att i lag föreskriva att företagare och självsysselsatta har rätt till utkomstskydd för arbetslösa om inkomsterna tillfälligt minskar betydligt utan att de behöver lägga ned företagsverksamheten.

FöPL-försäkringen enligt lagen om pension för företagare måste utvecklas till ett mer flexibelt system. Lagen borde bättre beakta månatliga variationer i inkomsterna och ta mer hänsyn till de självsysselsatta som har korttidsjobb eller ströjobb.
Företagarnas förtroende för FöPL-systemet måste förstärkas. Arbetsformen får inte utgöra ett hinder för att omfattas av pensionsskyddet och alla som arbetar måste ha möjlighet till en pensionsförsäkring. Det finns skäl att fortsätta att utreda möjligheten till fondering. Möjligheten till underförsäkring bör elimineras så att försäkringarna för företagarnas arbete ligger på samma nivå som i lönearbete.

2.3. Man kan bli företagare när som helst under livets gång

Entreprenörskap och att grunda ett företag ska ses som en möjlighet under alla skeden av arbetslivet. Högutbildade blir ofta företagare tack vare att deras expertis och kompetens har ökat i olika uppgifter och faser under arbetslivet. Vissa blir företagare via en hobby eller annan fritidsverksamhet. Företagande är alltid förknippat med att ta risker och kunna hantera dem. Det centrala är att följderna i händelse av att företagaren misslyckas måste bli mer skäliga.

Fostran och coachning till företagsamhet ska ses som en del av ett kontinuerligt lärande. I olika skeden av utbildningsvägen bör man uppmuntra och lära ut företagarfärdigheter för att det ska upplevas som ett alternativt sätt att skaffa sig en inkomst eller komplettera sina löneinkomster. Man måste sprida mer information om olika företagsformer, exempelvis om hur andelslag kan utnyttjas som företagsform. Företagarna bör beaktas vid utvecklingen av möjligheterna till kontinuerligt lärande.

Fostran och coachning till företagsamhet ska ses som en del av ett kontinuerligt lärande.

Att grunda ett eget företag ska vara ett enkelt och beaktansvärt alternativ även för experter som talar ett främmande språk. Ett av hindren för arbetsrelaterad invandring av högutbildade är att det råder osäkerhet om partnerns möjligheter att hitta arbete. I fråga om att öka den arbetsrelaterade invandringen bör integrationstjänsterna därför utökas så att hela familjen beaktas.

För att stöda företagare med invandrarbakgrund måste det ordnas mer handledning och material om ägarbyte på flera språk och på lättläst finska/svenska. Det borde också bli lättare att sköta bankärenden och öppna ett företagskonto. Nyföretagarcentralerna bör kunna erbjuda sina tjänster också på engelska i tillräcklig utsträckning.

Det vore viktigt att i Finland klarlägga god europeisk praxis i fråga om att bevilja utländska företagare uppehållstillstånd. Till exempel i Nederländerna beviljas inflyttade företagare ett uppehållstillstånd som är i kraft högst ett år. Under den tiden har företagaren möjlighet att bygga upp en lönsam företagsverksamhet och utnyttja den mentorverksamhet som finns. Denna verksamhet ordnas genom samarbete med den offentliga förvaltningen och handelskamrarna.

 

Det måste bli enklare för företagare att få uppehållstillstånd i Finland. Den som ansöker om uppehållstillstånd förutsätts redan i förväg ha en innovativ affärsplan och eventuellt också hyres- och kundavtal. Tiden för behandlingen av uppehållstillstånd varierar mellan 9 och 15 månader. För att främja företagande borde varje form av uppehållstillstånd automatiskt inkludera en rätt att arbeta och idka näringsverksamhet. Då skulle personen inte behöva ansöka om uppehållstillstånd på nytt när livssituationen förändras.

Akavas förslag

• FöPL-systemet utvecklas och underförsäkring bland företagare förebyggs för att förbättra deras sociala trygghet.
• En kombinationsförsäkring för arbetslöshetsskydd tas i bruk.
• Definitionerna på företagare förenhetligas i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om pension för företagare.
• Kompetensen inom upphandlingen av företagshälsovård för företagare, främjandet av deras arbetsförmåga och arbetarskyddet bör utökas för att stöda företagarens egen arbetshälsa och säkerställa företagarens arbetsgivaransvar.
• Ensamföretagarnas möjligheter att köpa företagshälso- och välfärdstjänster förbättras och servicepaketen utvecklas så att de kan skräddarsys.
• För enskilda näringsidkare bör rätten till skatteavdrag utvecklas så att motions- och kulturförmånen samt lönen för den som vårdar ett sjukt barn beaktas i avdragen.
• Det ska bli lättare för utländska experter att öppna ett bankkonto och identifiera sig elektroniskt.
• De unga uppmuntras att ta över existerande företag bl.a. genom att ett coachningsprogram av typen ”Bli företagare genom företagsköp” inrättas. Dessutom ska läroanstalterna satsa mer på utbildning och handledning för personer som ska ta över ett företag.
• Skatteförvaltningen erbjuder möjligheter till förberedande samtal om ägarbyte inom alla företagsformer.
• Uppgifterna i inkomstregistret utnyttjas mer än i dag.
• Det bör gå enklare för företagare att få uppehållstillstånd och personer som flyttat från utlandet att öppna ett företagskonto.

3. Hur få företagen att växa?

3.1. Tjänster och finansiering stöder företagande

En välfungerande finansmarknad är central för att företagen ska kunna växa. Bankernas allt striktare lånevillkor är särskilt besvärliga för små och medelstora företag. Europeiska unionens finansieringsinstrument utnyttjas inte tillräckligt i små och medelstora finländska företag. Verksamhetsmiljön i Finland bör utvecklas så att den skapar en grund för allt större finländska venture capital-fonder.

Goda verksamhetsförutsättningar innebär också att man slår vakt om en fungerande infrastruktur. Smidiga datakommunikationsförbindelser över hela landet samt vägar och järnvägar i gott skick är centrala tillgänglighetsfaktorer för företagen och regionerna samt för tillgången på kompetent arbetskraft.

Små och medelstora finländska företag kan utnyttja Europeiska unionens finansieringsinstrument mera effektivt.

I stödet till företagen och utvecklingen av finansieringsmöjligheterna bör företag av olika storlek och olika företagsformer beaktas mer än i dag. Det finns god tillgång till finansiering i startskedet men fler finansieringskanaler behövs för tillväxtfasen. Om finansiering inte finns att tillgå i Finland säljs företag med tillväxtpotential lätt till utlandet.För att företagarekosystemet ska utvecklas är det viktigt att kapital- och riskplaceringsfältet utvecklas och blir mer mångsidigt. Kanaliseringen av privata medel till tillväxtföretag bör utökas genom att göra investeringarna mer lockande. Dessutom bör privatpersoners möjligheter att delta i kapitalplaceringsverksamheten utökas till exempel via fonder.

Företagens vilja och intresse för att växa bör stödas. Företagsstöden bör förnyas. Stöden ska främja företagens investeringar i kompetens och utveckling, nya affärsmöjligheter, internationalisering och tillväxt samt innovationer och klimatneutralitet. Det väsentliga är att stöden har effekt. Den innovationsverksamhet i företagen som stöds via det offentliga företagsstödsystemet ska i större utsträckning än i dag inkludera produkt-, service-, marknadsförings- och organisationsinnovationer.

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FUI) spelar en avgörande roll för tillväxt. FUI-verksamheten kan lösa stora samhälleliga problem. Finland når framgång endast genom att skapa nytt. Petteri Orpos regering har i sitt program satt som mål att de offentliga och privata forsknings- och utvecklingssatsningarna ska höjas till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030. Alla riksdagspartier har förbundit sig vid detta mål via den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen. Målet bör vara att särskilt utöka FUI-verksamheten i företagen samt uppmuntra dem till detta. Ett viktigt verktyg i denna ambition är ett omfattande och permanent FUI-skatteincitament. Särskilt i små och medelstora företag ska användningen av FUI-skatteavdrag följas upp.

I mikroföretag samt små och medelstora företag bör investeringarna i FUI-verksamhet utökas särskilt med beaktande av den gröna omställningen och digitaliseringen. Business Finlands lokomotivprojekt skapar innovationsekosystem där mindre företag har möjlighet att gå med i verksamhet som riktar in sig på den internationella marknaden. Finansieringen av lokomotivprojekten ska etableras så att företagen har en tillräckligt säker och långsiktig uppfattning om de finansieringsalternativ som erbjuds. Genom att stöda omfattande samprojekt främjas spridningen av information och radikala innovationer. Business Finland håller för närvarande på att ta fram ett finansieringsverktyg för yrkeshögskolor i syfte att utöka samarbetet mellan små och medelstora företag och högskolor. Finansieringsinstrumentet får inte öka den administrativa bördan orimligt mycket.

Internationaliseringen ökar kundpotentialen avsevärt och är därmed en väsentlig del av företagens tillväxt. Det finns anledning att öka de finländska små och medelstora företagens andel av exporten bland annat genom att säkerställa tillräckliga exportfrämjande tjänster även för dem. Den roll som utrikesministeriets representationer har i fråga om att främja landets export och företagens internationalisering bör stärkas.

3.2. Experterna är en förutsättning för företagens tillväxt

Experterna står bakom alla innovationer. Bristen på högutbildade sakkunniga får inte bli en flaskhals för FUI-verksamheten. Företagarstudier och företagarfärdigheter ska fortsättningsvis utökas på alla nivåer: i grundskolan, på andra stadiet och i högskolorna.

Tillgången på kompetent arbetskraft och bristande matchning på arbetsmarknaden får inte utgöra ett hinder för företagens tillväxt. Finland måste bli mer lockande, och uttryckligen så att inte bara experterna utan också deras familjer kan bosätta sig i Finland.

När arbetskrafts- och företagstjänsterna flyttas till kommunerna måste de etablera verksamhetsmodeller för att stöda företagens möjligheter och mod att rekrytera folk från utlandet exempel med hjälp av olika gemensamma rekryteringskampanjer. Tillståndsprocesserna vid internationell rekrytering måste bli ännu smidigare, och för bosättningstjänsterna behövs en verksamhetsmodell som erbjuder all service på ett och samma ställe.

Företagarnas möjligheter att utveckla sin kompetens inom offentlig upphandling, AI, digitalisering och grön omställning bör säkerställas. Utnyttjandet av rådgivnings- och utvecklingstjänsterna för företag ska utökas i olika skeden av företagsverksamheten. Systemet för och möjligheterna till kontinuerligt lärande ska utvecklas så att även företagare beaktas.

Företagandet stärks via offentlig upphandling. Upphandlingslagstiftningen bör utvecklas vidare och parternas upphandlingskompetens förbättras så att hållbarhetskraven beaktas och även mindre upphandlingshelheter blir möjliga för att även mikroföretag och små och medelstora företag ska kunna delta i tjänsteproduktionen för den offentliga sektorn.

3.3. Från ensamföretagare till arbetsgivare

Antalet arbetsgivarföretag minskar i Finland. Ambitionen bör vara att antalet arbetsgivare som sysselsätter andra ökar i framtiden. För att främja detta ska bättre förutsättningar skapas för att stärka uppstarts- och tillväxtföretagens ekosystem i Finland. Finland ligger nu på 11:e plats i OECD:s statistik över antalet personer som grundar uppstartsföretag. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att företagens verksamhetsmiljö är förutsägbar och stabil.

Företagen behöver en förutsägbar och stabil verksamhetsmiljö.

Det kräver kompetens att bli arbetsgivare och det ska därför finnas tillräckliga stödtjänster som lär ut vad företagaren behöver veta om sitt ansvar. Det måste bli lättare att anställa den första medarbetaren och rådgivningen om arbetsgivarens ansvar och skyldigheter bör därför utökas. Om försöket med rekryteringsstöd visar att lönestödet sänker tröskeln till att bli arbetsgivare ska stödet för att anställa den första medarbetaren göras permanent.

Arbetsgivarföretagarnas kompetens kring mångfalds-, likabehandlings- och inklusionsfrågor bör förbättras. Sådan kompetens är företagarnas konkurrensfördel i fråga om att hitta kompetent arbetskraft och utöka företagsverksamheten.
Medelstora företag och företag som sysselsätter under 500 personer har via sina underleverantörskedjor stor betydelse som upprätthållare av företagsekosystemen. Det är samhällsekonomiskt effektivt att stöda tillväxten i medelstora företag. Företagens administrativa börda bör minskas.

För högutbildade är ägarbyte ett bra sätt att bli företagare. Det är inte ändamålsenligt att köra ned ett lönsamt företag till exempel bara för att det inte finns någon som kan fortsätta verksamheten när företagaren går i pension.

Ungefär 5 000 företag står årligen inför ett ägarbyte under de följande tio åren. Det är därför viktigt att göra ägarbyten enklare och mer lockande. För att öka antalet ägarbyten bör kunskapen om företagsägande ökas i samhället i stort. Möjligheterna för köpare och säljare att träffas bör förbättras och ägarbyten uppmuntras med hjälp av beskattnings- och finansieringsåtgärder.

Akavas förslag

• Invest in Finland bör tilldelas mer resurser.
• Företagens roll i integrationen ska ses över exempelvis genom att bevilja företagen lönesubvention med låg tröskel för att sysselsätta den första invandraren och/eller stöd för invandrares studier i finska eller svenska.
• Den digitala serviceplattformen Virtual Finland tilldelas resurser och byggs upp för att göra invandringen mer flexibel.
• En strategi utarbetas för att främja åtgärder som får internationella experter att stanna i Finland.
• Matchningsproblemen i fråga om kompetens löses genom att skapa en riksomfattande kompetensplattform som gör det lättare för kompetenta arbetstagare och företag att hitta varandra.
• Maximibeloppet för Finnveras företagslån, 100 000 euro, höjs avsevärt.
• Det bör vara möjligt för privatpersoner att delta med små summor i kapitalplaceringsverksamheten.
• EU:s finansiering med eget kapital ska utnyttjas bättre.
• Möjligheten att ta i bruk en servicesedel för finansieringsrådgivning ska utredas. Med hjälp av sedeln kan företaget kartlägga de finansieringsmöjligheter som är väsentliga för förnyelse och hållbar tillväxt.
• Företagens administrativa börda bör minskas, dock så att arbetsgivarens ansvar och skyldigheter förblir tydliga.
• Företagsstöden förnyas så att de främjar tillväxt och modernisering.
• Företagens immateriella investeringar utökas.
• Tillståndsprocesserna görs enklare och företagens tillgång på kompetent arbetskraft säkras för att locka investeringar.
• Ägarbyten samt övergången från ensamföretagare till arbetsgivare görs mer flexibla och rådgivningen kring dessa utökas.
• En plan för långsiktig utveckling av skattepolitiken utarbetas för att företagens verksamhetsmiljö ska bli mer förutsägbar.
• Gränsen för verksamhet i liten skala i momsbeskattningen höjs till 30 000 euro.
• Enskilda näringsidkare bör få möjlighet till skatteavdrag för motions- och kultursedlar.
• Upphandlingslagstiftningen utvecklas och upphandlingskompetensen utökas.

4. Sameuropeisk reglering skapar klarhet i företagsverksamheten

4.1. Europas inre marknad och reglering främjar en jämlik konkurrens bland företagen

En konkurrensutsatt marknad upprätthåller totalproduktiviteten. Det finns tecken på att när företagen konkurrerar på marknaden så att lönerna har avtalats kollektivt är det i första hand de företag som har lyckats öka sin produktivitet som behåller sin position på marknaden. Kreativt kaos bidrar till att främja den totala produktiviteten inom samhällsekonomin.

För att förebygga snedvridningar i konkurrensen är det av avgörande betydelse att bestämmelserna om statligt stöd på europeisk nivå är likvärdiga i fråga om företagsstöden. Undantag som under kristider görs till följd av energi- och ekonomiläget i Europa är ingen permanent modell för företagsstöd.

Den gröna omställningen och frigörelsen från fossila bränslen möjliggör rekordstora investeringar i hållbara energi- och tekniklösningar i Finland, där landet kan bli en föregångare. Dessutom måste företag, privathushåll och den offentliga sektorn göra stora investeringar i den gröna omställningen. Endast på så sätt kan vi uppnå de mål som behövs för att motverka klimatförändringen, stoppa förlusten av biologisk mångfald samt övergå till en cirkulär ekonomi.

En förutsättning för allt detta är att företagens verksamhetsmiljö är förutsägbar och uppmuntrar till investeringar, samt att finansmarknaden i Finland och Europa är stabil. Största delen av finansieringen kommer från den privata sektorn. Styrningen av investeringar måste främjas kostnadseffektivt och konsekvent.

Finländska produkter och tekniklösningar som är förenliga med hållbar utveckling genererar ny tillväxt. Kriterierna för finansieringen ska vara tydliga för företaget och de får inte öka den administrativa bördan alltför mycket, särskilt inte för små och medelstora företag.

Finländska produkter och tekniklösningar som är förenliga med hållbar utveckling genererar ny tillväxt

Under de senaste åren har EU berett en ny och enhetlig lagstiftning om företagsansvar. Reglering på europeisk nivå garanterar företagen en rättvis konkurrensmiljö på den inre marknaden. Stora företag ska påföras en särskild aktsamhetsplikt i fråga om att identifiera, förebygga, mildra och korrigera den negativa påverkan som deras verksamhet har på mänskliga rättigheter och miljön, samt att följa upp de åtgärder som genomförts genom hela värdekedjan.
Det centrala i regleringen är att det rättsliga ansvaret realiseras och överträdelser leder till sanktioner. Regleringen behövs för att trygga konsumentens rättigheter samt för att skydda arbetstagarna och garantera skäliga arbetsförhållanden. För företagen bör ordnas tillräcklig handledning och rådgivning om hur den nya regleringen verkställs samt om ansvar och förpliktelser enligt den.

Förnuftig reglering stöder tillväxt och innovation. Det är viktigt att Europeiska unionen kan ingå nya handelsavtal som främjar företagandet i medlemsstaterna genom att skapa nya möjligheter till affärsverksamhet.

4.2. Plattformsekonomin genererar arbete men kräver också reglering

Plattformsekonomins möjligheter har gjort arbetssätten mer mångsidiga på samma sätt som faktureringstjänsterna har lett till att det blivit allt vanligare att ha företagandet som bisyssla. Högutbildade är intresserade av plattformsekonomins möjligheter när det gäller att hitta arbete och skaffa sig extra inkomster. Digitala plattformar ger flexibilitet och efterlängtad frihet samt autonomi, men också osäkra inkomster.

Den expanderande plattformsekonomin förutsätter åtgärder och reglering på EU-nivå. Det är inte endast fråga om dem som gör plattformsarbete utan på ett bredare plan om självsysselsatta ensamföretagare och deras ställning och arbetsförhållanden. Målet är att människorna ska behandlas jämlikt och lättare komma in på arbetsmarknaden samt att åstadkomma rättvisa arbetsvillkor samt en tillräcklig social trygghet för arbetstagarna.

Den expanderande plattformsekonomin förutsätter åtgärder och reglering på EU-nivå.

Plattformsarbetets gränsöverskridande karaktär har noterats på EU-nivå. Eftersom det finns stora skillnader i arbetsvillkoren i de olika länderna leder det till en snedvridning av konkurrensen på den gemensamma inre marknaden och på arbetsmarknaden. Människorna och företagen måste garanteras jämlika verksamhets- och konkurrensmöjligheter på marknaden.

Europeiska kommissionen har lagt fram ett föreslag till ett direktiv om förbättrandet av arbetsvillkoren i pattformsarbete (direktivet om plattformsarbete). Direktivet är avsett att fastställa gemensamma ramverk för plattformsarbete på den inre marknaden. I direktivet konstateras att länderna nationellt ska fastställa innehållet i och kriterierna för en anställningspresumption, enligt vilken arbete som utförs via en plattform ska betraktas som ett anställningsförhållande. Anställningspresumptionen tillämpas på självsysselsatta och kan upphävas. Anställningspresumptionen utarbetas utifrån EU:s rättspraxis. Nationellt måste man fastställa vilka faktorer i fråga om arbetsledning och övervakning som utlöser tillämpningen av anställningspresumtionen.

Om en digital plattform som förmedlar arbete vill upphäva den rättsliga presumptionen måste den påvisa att det aktuella avtalsförhållandet inte är ett anställningsförhållande enligt medlemsstaternas lagar, kollektivavtal eller praxis.
I Finland avgörs anställningsförhållandets rättsliga karaktär genom att bedöma kännetecknen i ett anställningsförhållande. I ett anställningsförhållande ska alla kriterier i arbetsavtalslagen uppfyllas. I sista hand avgörs rättsförhållandets typ genom en helhetsbedömning. En helhetsbedömning behövs ofta i synnerhet vid bedömningen av huruvida kännetecknen på direktionsrätten, alltså arbetets ledning och övervakning, uppfylls. Akava framhåller att det vid bedömningen av arbetets karaktär är viktigt att beakta om den som arbetar faktiskt har möjlighet att påverka sitt arbete och huruvida hen är i en beroendeställning till sin uppdragsgivare.

För att utreda karaktären av det rättsförhållande som gäller arbetet behövs rättsmedel med låg tröskel. Vid sidan av ett långsamt och dyrt domstolsförfarande behövs ett snabbare och förmånligare sätt att fastställa arbetsförhållandets rättsliga karaktär.

I direktivet föreslås också reglering av användningen av algoritmer. De ska vara icke-diskriminerande och öppna, uppsägningen av en anställd eller självsysselsatt får inte grunda sig på AI-algoritmer. Algoritmernas inverkan på exempelvis arbetsförhållandena bör utvärderas. I ledningen kan algoritmer utnyttjas för att sköta rutinuppgifter. Ledning med hjälp av algoritmer får ändå inte leda till att arbetstagare iakttas. I utvecklingen av ledarskap med hjälp av algoritmer måste man beakta transparens och säkerhet samt iaktta dataskyddslagar och etiska standarder.

Hösten 2022 antog Europeiska kommissionen riktlinjer för frilansar och ensamföretagare som är beroende av uppdragsgivare och kan jämföras med löntagare. Enligt dessa riktlinjer kan de under vissa omständigheter förhandla kollektivt om sina arbetsförhållanden och arvoden utan hinder av konkurrenslagstiftningen. Även fackförbund har då möjlighet att representera självsysselsatta i förhandlingarna. I Finland har Konkurrens- och konsumentverket gett anvisningar om att riktlinjerna ska beaktas. Detta gör situationen klarare och förenhetligar ländernas tolkningar av konkurrenslagen. Vid behov ska lagstiftningen preciseras för att säkra den kollektiva intressebevakningen.

Akavas förslag

• Människornas och företagens jämlika verksamhets- och konkurrensmöjligheter tryggas på den inre marknaden och i plattformsekonomin.
•  Europeiska unionen ska främja forskning, utveckling och innovation inom ny teknik för att skapa möjligheter för tillväxtföretag.
• Ensamföretagares ställning förbättras exempelvis inom plattformsekonomin genom att utveckla lagstiftningen och säkerställa en kollektiv förhandlingsrätt.
• För att utreda karaktären av det rättsförhållande som gäller arbetet utvecklas rättsmedel med låg tröskel.
• Regleringen av företagsansvar utvecklas enligt EU:s reglering. I genomförandet säkerställs att den övervakande myndigheten har tillräckliga resurser för rådgivning och handledning av företag.

5. Social- och hälsovårdssektorn behöver också småföretag

Privata serviceproducenter utgör en viktig del av social- och hälsovårdstjänsterna. Tillgången till social- och hälsovårdstjänster ska förbättras genom att mångproducentlösningar och verksamhetsförutsättningarna för social- och hälsovårdsföretag främjas överallt i Finland.

Bristen på arbetskraft kan delvis åtgärdas genom att främja mikroföretagens verksamhet med låg tröskel. Om inga ändringar görs i den social- och hälsovårdsreform som trädde i kraft i början av 2023 hotar verksamheten i små och medelstora företag i branschen att tyna bort till följd av olönsamhet. Detta försvagar konkurrensen, serviceutbudet och kundernas valmöjligheter samt leder till längre vårdköer.

De offentliga upphandlingarna bör möjliggöra en modell med flera producenter eftersom en sådan modell i bästa fall kan vara det mest kostnadseffektiva sättet att garantera en god kvalitet i den service som kunden får. Värdet på servicesedlar ska fastställas på en sådan nivå att en lönsam företagsverksamhet blir möjlig.

De offentliga upphandlingarna bör bättre möjliggöra en modell med flera producenter.

Den begränsning av underleverantörer som gäller vid köp av tjänster minskar i synnerhet mikroföretagens möjligheter att vara en del av social- och hälsovårdssystemet. Eventuella intressekonflikter som gäller företagararbetet måste lösas på något annat sätt än genom att utesluta de anställda inom välfärdsområdena som också är företagare från den offentliga upphandlingen. En lösning behövs särskilt i sådana situationer där välfärdsområdena inte har möjlighet att erbjuda ordinarie heltidsarbete åt alla social- och hälsovårdsproffs. Även i andra upphandlingskriterier bör man ägna uppmärksamhet åt att de inte på ett oändamålsenligt sätt (till exempel gällande ansvarsförsäkringens nivåer) utesluter mikroföretagen från upphandlingen.

Den administrativa bördan i samband med egenkontroll och övrig byråkrati enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård måste justeras till en rimlig nivå med beaktande av företagsverksamhetens storlek och risken i relation till denna.

Den serviceskuld som uppstått åtgärdas med hjälp av FPA-ersättningar. När FPA-ersättningsmodellen reformeras ska ersättningarna granskas som en helhet. Det centrala ska vara att vården är fortlöpande, effektiv och multiprofessionell. Tyngdpunkten i reformen ska ligga på att FPA-ersättningen för mentalvårdstjänsterna, mun- och tandvården och de tjänster som stöder funktions- och arbetsförmågan tryggas på en tillräcklig och verkningsfull nivå. Utvecklingen av företag inom social- och hälsovårdssektorn ska stödas genom att tillgången till finansiering förbättras.

Akavas förslag

• Alla hinder för mångproducentlösningar inom social- och hälsovården avskaffas.
• Kostnaderna för välfärdsområdenas tjänster ska vara transparenta och uppföljningen bör utvecklas.
• Tillgången till i synnerhet tjänster som stöder den mentala hälsan, mun- och tandhälsan samt arbets- och funktionsförmågan förbättras genom att förbättra FPA:s ersättningssystem.
• Användningen av servicesedlar utökas och samtidigt säkerställs att sedlarnas värde är tillräckligt.
• Med hjälp av lagstiftning säkerställs att ensamföretagare kan agera som tjänsteproducent utan hinder av bestämmelserna om underleverans. Dessutom säkerställs att förhandlingspositionen och avtalsvillkoren mellan yrkesutövaren och hälsotjänstföretaget är i balans.
• Företagandet främjas via offentliga upphandlingar.