Vad handlar pensionsförhandlingarna och pensionsreformen om?

Varför behöver arbetspensionssystemet förnyas igen?

Den minskade nativiteten, försämringen av försörjningskvoten och den svaga ekonomiska tillväxten sätter hållbarheten i finansieringen av arbetspensionssystemet på prov. Arbetspensionssystemet måste underhållas när omvärlden förändras.

Bakgrunden till pensionsförhandlingarna är regeringsprogrammets mål att det före utgången av januari 2025 utreds vilka ändringar i arbetspensionssystemet som behövs för att den finansiella hållbarheten ska kunna säkerställas och en tillräcklig förmånsnivå tryggas.

Ändringarna bör på lång sikt stärka den offentliga ekonomin med cirka 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket motsvarar cirka en miljard euro. Dessutom måste man hitta sätt att stabilisera nivån på arbetspensionsförsäkringsavgiften på lång sikt så att arbetspensionssystemet anpassar sig till eventuella chocker. I regeringsprogrammet finns också skrivningar som gäller invalidpensioner och arbetspensionssystemet i övrigt.

Med vilken sammansättning förs förhandlingarna?

Beredningen av pensionsreformen görs av två arbetsgrupper: en förhandlingsgrupp som bereder arbetsmarknadsorganisationernas förslag och en trepartsarbetsgrupp som ministerierna tillsatt.

I förhandlingsgruppen som bereder arbetsmarknadsorganisationernas förslag medverkar ledande sakkunnig Katri Ojala och arbetsmarknadsekonom Eugen Koev från Akava. Gruppen samråder med sakkunniga från bland annat social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Pensionsskyddscentralen PSC och arbetspensionsbranschen.

I trepartsarbetsgruppen ingår representanter för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och arbetsmarknadsorganisationerna samt PSC som sakkunnigmedlem. Akava representeras av Katri Ojala.

Vilken är tidsplanen för förhandlingarna och hur framskrider ärendet utgående från arbetsgruppernas arbete?

Arbetet i de båda arbetsgrupperna avses vara klart i slutet av januari 2025. Om arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om innehållet i reformen bedömer finansministeriet och PSC i trepartsarbetsgruppen om den uppfyller målen. Därefter beslutar regeringen om genomförandet av arbetsmarknadsorganisationernas förslag, dvs. lagberedningen, ska inledas vid social- och hälsovårdsministeriet. Regeringens proposition behandlas sedan i riksdagen, varefter ändringarna tillämpas med iakttagande av de övergångsperioder som behövs.

Om ingen överenskommelse nås mellan arbetsmarknadsorganisationerna fattar landets regering politiska beslut om fortsatta åtgärder.

När förnyades arbetspensionssystemet senast?

Den förra mer omfattande reformen trädde i kraft 2017. En överenskommelse om den reformen tillkom 2014. Mindre ändringar i arbetspensionssystemet görs kontinuerligt.

År 2017 höjdes pensionsåldern, det gjordes ändringar i hur arbetspension tjänas in och det infördes två nya pensionsslag: partiell förtida ålderspension och arbetslivspension. Målet var att sporra till längre yrkesbanor, säkerställa en hållbar finansiering av arbetspensionerna och beakta hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin.

Hur finansieras arbetspensionerna?

Arbetspensionerna finansieras med arbetspensionsförsäkringsavgifter och placeringsintäkter. De medel som behövs för utbetalning av arbetspensioner samlas huvudsakligen in genom arbetspensionsförsäkringsavgifter för respektive år. Dessa betalas av arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna. Den arbetande generationen bekostar således arbetspensionerna för dem som är pensionerade.

Det finländska arbetspensionssystemet är delvis fonderande: en del av arbetspensionsförsäkringsavgifterna läggs hela tiden undan i en fond. Arbetspensionsförsäkrarna placerar medlen och placeringsintäkterna utnyttjas vid utbetalningen av framtida arbetspensioner. Den andel som fonderas kan variera årligen beroende på de ekonomiska förhållandena och nivån på arbetspensionsförsäkringsavgifterna.

Hur många pensionstagare finns det i Finland?

År 2023 var 33,2 procent av alla över 16-åringar som bor i Finland pensionerade enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen. Den här befolkningsandelen innebär cirka 1,6 miljoner pensionstagare. Siffrorna inkluderar inte personer som får familjepension. Andelen pensionärer varierar på olika håll i Finland. Den är högst i Södra Savolax, där 39,3 procent av befolkningen får ålderspension.

År 2023 fanns det i genomsnitt 2 292 000 löntagare och i genomsnitt 320 000 företagare i Finland enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.

Vad betonar Akava i förhandlingarna?

Arbetspensionssystemet måste vara stabilt och pålitligt. Akava anser att det centrala är att människorna kan lita på arbetspensionssystemet och får tid att förbereda sig på eventuella förändringar. Intergenerationell rättvisa är också viktigt.

Ändringarna bör bygga på noggrann beredning och ett tillräckligt faktaunderlag som expertorganisationerna tar fram för arbetsgrupperna. Förhandlingarna kräver arbetsfred, och därför kommenterar vi inte arbetsgruppernas arbete eller innehållet i diskussionerna medan förhandlingarna pågår.

Vad innebär den förlängda livslängden för arbetspensionssystemet?

Då människor lever allt längre betalas arbetspensioner ut under en längre tid. Finländarnas livslängd har ökat under de senaste decennierna: År 1990 var den förväntade livslängden för 65-åriga män knappt 14 år, för kvinnor nästan 18 år. År 2021 var motsvarande siffra för 65-åriga män 18,5 år och för kvinnor 21,9 år.

I de pensionsreformer som trädde i kraft 2005 och 2017 tog man hänsyn till den förlängda livslängden genom att höja ålderspensionsåldern och införa en livslängdskoefficient. Med hjälp av den begränsar man den ökning av pensionsutgifter som den förlängda livslängden medför och sporrar till fortsatt arbete.

För att arbetspensionssystemet ska vara hållbart är det viktigt att människor orkar stanna kvar i arbetslivet och att åldersdiskrimineringen stoppas.

Hur ser finländarna på arbetspensionsskyddet och arbetspensionssystemet?

Enligt PSC:s enkät Pensionsbarometern 2024 har förtroendet för arbetspensionssystemet förblivit högt: 70 procent av finländarna uppgav att de litar på arbetspensionssystemet. Kännedomen om pensionsskyddet förblev oförändrad, men medvetenheten om att man kan höja pensionen genom att skjuta upp pensioneringen ökade. Allt fler litade på att arbetspensionen garanterar en skälig försörjning för de nuvarande pensionärerna och att pensioner kan betalas ut även i framtiden.

Om finansieringen av pensionerna skulle behöva stärkas ansågs en ökad arbetskraftsinvandring vara det mest ändamålsenliga alternativet. De näst mest ändamålsenliga metoderna ansågs vara att höja pensionsavgifterna och sträva efter att förbättra avkastningen från placeringsverksamheten genom att öka risktagningen. Respondenterna förhöll sig klart negativa till nedskärningar i pensionerna.

Lagen om pension för företagare (FöPL) ändrades 2023. Ska företagarpensionen reformeras inom ramen för arbetspensionsförhandlingarna?

De pågående pensionsförhandlingarna gäller endast arbetspensionsskyddet för löntagare. Konsekvenserna av ändringen av lagen om pension för företagare följs upp och utvärderas. Enligt regeringsprogrammet inleds dock under regeringsperioden en utvärdering av behoven av att utveckla FöPL-systemet.

Hur fungerar pensionsskyddet för företagare?

Företagare betalar en FöPL-avgift som bestäms enligt arbetsinkomsten och som utgör grunden för deras sociala trygghet och pensionsskydd. FöPL-arbetsinkomsten avgör nivån på företagarens framtida pensionsskydd och utgör också grunden för företagarens övriga inkomstrelaterade sociala trygghet.

 

Text Ritva Siikamäki, Akava