Vilket slags land vill Finland vara för internationella experter?

”Det finns många invandrare som har goda färdigheter och internationella visioner och kompetens, men har svårt att hitta arbete. De finländska företagen borde vakna upp och inse att de går miste om goda resurser.”

Så beskrevs situationen av en av de intervjuade i forskningsprojektet HIWE. Östra Finlands universitets och Åbo universitets forskningsprojekt utredde hur internationella experter upplever och tänker om arbetsmarknaden och företagandet i Finland och om vad som lockar människor hit eller stöter bort dem härifrån.

I intervjuerna framkom en stark önskan om att få vara med och utveckla servicen för jobbsökning och företagande och om mer inkluderande arbetsplatser som man kan känna delaktighet i. En del kände överlag ingen större tillhörighet till det finländska samhället.

Vilka hinder finns det för att hitta ett arbete?

Diskriminering på grund av etnisk bakgrund, arbetsgivarnas ovilja att erkänna kompetens som förvärvats utomlands, krav på kunskaper i finska. Dessa lyftes fram när internationella experter tillfrågades om hur den finländska arbetsmarknaden ser ut ur deras perspektiv.

Stelheten på den finländska arbetsmarknaden, såsom den strikta uppdelningen i löntagare och företagare, lyftes också fram.

– Ett vanligt frustrationsmoment var att man kommer till Finland med ett visst arbetstillstånd som gör det möjligt att till exempel arbeta som specialsakkunnig, men sedan stöter på problem om man vid sidan av det vill starta ett eget företag, berättar Satu Aaltonen, forskare vid Åbo universitet.

De intervjuade upplevde att den dolda arbetsmarknadens betydelse i Finland är mycket stark, vilket gjorde det svårare för dem att hitta arbete. De internationella experterna låg ofta efter i nätverksbygget och fick inte lika mycket information om dolda arbetsplatser. Nätverksbygget skulle underlättas av läroanstalternas stöd för att stärka arbetslivserfarenheterna, såsom nätverksträffar med arbetsgivare, stöd för språkstudier, praktikperioder och samarbete med företag kring examensarbeten.

– Vi märkte också att arbetsgivarna jämför internationella experter med finländska arbetstagare. För en internationell expert räcker det inte med substanskompetens, utan man förväntar sig någon slags koppling till Finland, vare sig det är finska språket, studier i Finland eller nätverk i Finland, säger forskare Tommi Pukkinen vid Åbo universitet.

 

Det starka budskapet från arbetsgivare, internationella experter och tjänsteleverantörer var att små och medelstora företag borde ingjutas större mod att rekrytera internationella experter. Goda exempel på rekryteringsprocesser i andra företag lyftes fram som ett viktigt sätt att lära sig, alltså ett slags kamratmentorskap.

– Tröskeln för att anställa den första internationella experten är snarare mental, bedömer Pukkinen.

Många av de intervjuade ville flytta till huvudstadsregionen, där det finns mer service på engelska. Det saknades fungerande språkpraxis på arbetsplatserna för att nybörjare i finska inte ska hamna utanför gemenskapen.

Som Finlands svagheter nämndes vintern, mörkret och kylan.

Vad uppskattar du i Finland? Vad håller dig kvar här?

De intervjuade uppskattade särskilt balansen mellan arbete och fritid i Finland. Det fanns tid för familjen eller hobbyer vid sidan av arbetet. Naturen, tystnaden, lugnet och säkerheten nämndes också, likaså högklassig offentlig service såsom skola, hälso- och sjukvård och trafik.

En del välkomnade fåordigheten och att folk håller sig för sig själva. Detta beskrevs av vissa som ett mentalt landskap där man själv trivs, men för majoriteten var det mindre önskvärt. Många sade rent ut att de känner sig ensamma. Det upplevdes som svårt att bygga upp sociala relationer och vänskapsrelationer på fritiden. Många upplevde att de befann sig i ett socialt vakuum. Coronarestriktionerna och det allt vanligare distansarbetet ökade upplevelsen av ensamhet.

– Arbetsplatserna skulle kunna vara brobyggare i stället för att tänka att kollegor bara är arbetskamrater. Det finns stora företag ute i världen som stöder samhörigheten bland de anställda genom fritidsaktiviteter, säger Pukkinen.

– Det har känts särskilt tufft för dem som inte har någon familj eller släkt här eller vars nära vänkrets har splittrats till exempel efter att de slutfört ett magisterprogram vid universitetet, tillägger Aaltonen.

Som de bästa erfarenheterna av sysselsättningstjänsterna nämndes situationer där en enskild anställd hade hjälpt lite mer än vad som hade krävts på tjänstens vägnar.

– Till exempel följt med till banken för att hjälpa till med att öppna ett konto och tagit tag i situationen, och inte bara bollat personen från en lucka till en annan, beskriver Aaltonen.

– Alla har inte heller kommit för att stanna, utan en del är kosmopoliter och Finland är bara ett kliv på karriärstegen. Det är bra att fundera på hur tiden i Finland kan göras mer meningsfull också för dem. Kravet på kunskaper i finska är inte realistiskt om man är stationerad här i några år, säger Pukkinen.

Vad kan vi göra bättre?

Tommi Pukkinen kommer med tre ändringsförslag utifrån HIWE-undersökningen. För det första behöver Finland en stor förändring när det gäller sättet att tänka. De stora linjerna behöver diskuteras bland de politiska beslutsfattarna.

– Vi behöver en vision som identifierar de internationella experternas betydelse i samhället. Vill Finland vara ett samhälle för alla?

Enligt Pukkinen bör man utgå från ett servicesystem som är sporrande i stället för begränsande. Det är svårt att utveckla det nuvarande servicesystemet långsiktigt när enskilda regeringar driver sina egna intressen under hela sin mandatperiod.

– Samarbete är ytterst viktigt i utvecklingsarbetet. Inom den offentliga sektorn bör man komma bort från silotänkandet mellan olika ministerier och förvaltningsområden. Det behövs mycket mer samarbete mellan den offentliga sektorn, den tredje sektorn, arbetsgivare och internationella experter. Internationella experter bör höras i alla skeden av utvecklingen av servicesystemet. En som alltid har bott i Finland kan inte förstå hur det känns att komma hit som ny och vilka missförhållandena och problemen är, säger Pukkinen.

För det andra föreslår Pukkinen en stor strukturell förändring.

– Vi har många projekt som används som plåster när det i stället behövs kontinuitet och långsiktig finansiering. Det finns goda erfarenheter av centraliserade serviceställen i de stora städerna. Servicesystemet borde på allvar ta ansvar för att lösa problem tillsammans med de internationella experterna, säger Pukkinen.

Tjänsterna är numera utspridda och de är inte alltid lätta att hitta.

– Det är svårt att bedriva centraliserad kommunikation till internationella experter. Det kan finnas rättsliga hinder som till exempel gäller integritetsskyddet, säger han.

– Den offentliga sektorn skulle kunna visa ledarskap och föregå med gott exempel genom att anställa internationella experter. Offentliga stöd, såsom de företagsstöd som delas ut av Business Finland, skulle kunna bindas till företagens strävanden att agera och rekrytera på ett öppet och tolerant sätt, säger forskaren Tommi Pukkinen.