För arbetstagaren är medlemsavgiften till ett fackförbund en konkret utgift för inkomstens förvärvande, och därför bör den också i fortsättningen vara avdragsgill i arbetstagarens beskattning. Ett avskaffande av avdragsrätten skulle innebära en skärpning av arbetsbeskattningen.
Avdragsrätten för medlemsavgifter skapar en stabil arbetsmarknad
Det finländska samhällets framgång har grundat sig på och kommer också i fortsättningen att grunda sig på gemensamma överenskommelser. Den lösningsorienterade dialogen mellan arbetsmarknadsaktörerna är en oskiljaktig del av det avtalssamhälle vi vill fortsätta att utveckla i samarbete med landets regering och arbetsmarknadsorganisationer. Arbetslivet förnyas kontinuerligt, och arbetsmarknadsverksamheten likaså. Det är viktigt att uppmuntra till skötsel av gemensamma ärenden och arbetsmarknadsverksamhet.
Ett avskaffande av rätten till skatteavdrag skulle undergräva grunden för den praxis där löntagarna avtalar med arbetsgivarparten om inkomstutvecklingen och de övriga arbetsvillkoren.
Avdragsgillheten för medlemsavgifterna gynnar medlemmarna och tryggar arbetstagarnas ställning i arbetslivet. Den ger dessutom fackförbunden stabila verksamhetsförutsättningar för att utveckla arbetslivet och avtalsverksamheten samt bevaka arbetstagarnas löner och ställning. Fackförbunden använder inkomsterna från medlemsavgifterna för bland annat medlemstjänster och medlemsrådgivning, utveckling av medlemmarnas yrkeskunnande och främjande av deras arbetshälsa, utbildning av förtroendepersoner samt ordnande av försäkringsskydd i anslutning till medlemmarnas arbete.
Den största sakkunskapen för utveckling av arbetslivet finns inom intressebevakningsorganisationerna. Bland annat familjeledigheterna, utkomstskyddet för arbetslösa, pensionssystemet, arbets- och tjänstekollektivavtalen, semesterpenningarna och företagshälsovården är betydande samhällsresultat som uppnåtts genom ett långsiktigt förhandlingsarbete mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna.
Europeiska unionens minimilönedirektiv förutsätter att medlemsländerna främjar kollektivavtalsverksamheten. Om rätten till skatteavdrag avskaffas försvåras detta.
Medlemsavgiften är en utgift för inkomstens förvärvande
Medlemsavgiften till ett fackförbund kan dras av i beskattningen eftersom den är en konkret utgift för inkomstens förvärvande. Fackförbunden påverkar bland hur löntagarnas köpkraft utvecklas genom att förhandla om arbetstagarnas löner. De bevakar också i övrigt medlemmarnas intressen till exempel genom att ge juridisk hjälp. Förbunden erbjuder sina medlemmar karriärväglednings- och utbildningstjänster som är viktiga för utvecklingen av kunnandet och för sysselsättningen. I beskattningen får dras av de utgifter som hänför sig till inkomstens förvärvande, till exempel kostnader för arbetsredskap och facklitteratur. Bestämmelserna om de utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla i fråga om medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor finns i inkomstskattelagen (ISL 31 och 95 §).
Vi framhåller att det är principiellt viktigt att medlemsavgifterna till löntagarorganisationerna omfattas av samma avdragsrätt som arbetsgivarorganisationerna. Medlemsavgifterna till fackförbund, arbetsgivarorganisationer och jordbruksproducenternas intresseorganisation MTK har sedan 1969 (den s.k. Liinamaa I-inkomstpolitiska helhetslösningen) särskilt betraktats som utgifter för inkomstens förvärvande i lagstiftningen (ISL 31 §, NSL 8 §, GSL 6 §). Även medlemsavgifterna till Företagarna i Finland och handelskamrarna är avdragsgilla. Företag har mer omfattande rätt än privatpersoner att i beskattningen dra av medlemsavgifter till organisationer som anses hänföra sig till inkomstens förvärvande.
Vi kräver att rätten till skatteavdrag för fackavgifter bevaras oförändrad.
Undertecknare av ställningstagandet
Akava, ordförande Maria Löfgren
Agronomförbundet, ordförande Jyrki Isotalo
Akavas specialorganisationer, ordförande Pasi Hario
Akavas sjukskötare och Taja, ordförande Vilhelmiina Lehto-Niskala
Akavas Allmänna Grupp, ordförande Klaus Krokfors
AKI-förbunden, ordförande Minna Raassina
Fackorganisationen Ava, ordförande Jari Nieminen
Diakoniarbetarnas förbund, ordförande Tiina Haukijärvi
DIFF Ingenjörerna i Finland, ordförande Thomas Mård
Chefer och Specialister YTY, ordförande Ralf Holmlund
Ingenjörsförbundet IL, ordförande Samu Salo
Finlands Juristförbund, verksamhetsledare Jore Tilander
Sakkunniga i fostran och ungdomsarbete KNT, ordförande Anna Kärri
KTK Teknikens Experter, ordförande Sari Estilä
Sakkunniga i rehabiliteringsbranschen, ordförande Tiina Mäkinen
Natur-, miljö- och skogsvetareförbundet Loimu, ordförande Jouni Vainio
Försäljar- och marknadsförarproffsen, ordförande Marko Hovinmäki
Undervisningssektorns Fackorganisation, ordförande Katarina Murto
Professorsförbundet, ordförande Jukka Heikkilä
Befälsförbundet, ordförande Jyrki Lukkarinen
Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia, ordförande Jenni Karsio
Finlands Arkitektförbund, ordförande Asko Takala
Finlands Ekonomer, ordförande Martin Paasi
Finlands Veterinärförbund, ordförande Mikko Turku
Finlands Farmaciförbund, ordförande Maija Pirttijärvi
Finlands Tandläkarförbund, ordförande Pia Helander
Finlands Läkarförbund, ordförande Niina Koivuviita
Finlands Polisorganisationers Förbund SPJL, ordförande Jonne Rinne
Finlands Psykologförbund, ordförande Jari Lipsanen
Finlands Talterapeutförbund, ordförande Sirkku Ikonen-Hwang
Finlands Hälsovårdarförbund FHVF, ordförande Kirsi Grym
Finlands Företagshälsovårdareförbund, ordförande Inka Koskiaho
Teknikens Akademikerförbund TEK, ordförande Mari-Leena Talvitie
Forskarförbundet, ordförande Tero Karjalainen
Tradenomförbundet, ordförande Jaakko Hyvönen
Officersförbundet, ordförande Ville Viita
Högskoleutbildade samhällsvetare, ordförande Hanna Sauli
