På sitt möte i Åbo den 26 och 27 april diskuterade Akavas styrelse bland annat det rådande läget i samhället. På agendan stod också frågan hur Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkar Finlands säkerhet och ekonomi.
Bifogat ställningstagandet i sin helhet
Akavas styrelses ställningstagande 27.4.2022
Förutsättningarna för kompetens, tillväxt och säkerhet måste stärkas
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat de utrikes- och säkerhetspolitiska konstellationerna snabbt och på djupet. Ett brutalt krig utkämpas i Europa, alldeles nära oss, även mot civila. Den nya situationen har betydande effekter för Finlands säkerhet och ekonomi. De är synliga redan nu och kommer att fortgå i många år. Det finns ingen återvändo till det gamla, och därför måste vi satsa på att agera i den nya situationen samtidigt som vi bygger upp förutsättningar för kommande framgång.
Kriget har många olika konsekvenser för ekonomin
Kriget påverkar vårt samhälle på många sätt och i värsta fall under en lång tid. De offentliga utgifterna ökar och samtidigt har den finländska ekonomins tillväxtutsikter försvagats.
De offentliga finanserna har i praktiken uppvisat underskott sedan finanskrisen. De ökade utgifterna och den stagnerade ekonomiska tillväxten ökar underskottet i de offentliga finanserna. Även om vi i den rådande svåra situationen tar nya skulder till miljardbelopp för de nödvändiga utgifter som kriget orsakar måste vi samtidigt inse faran med att skuldsättningen fortgår i snabb takt år efter år.
Räntorna på Finlands statsskulder stiger. Tillsvidare är detta inte ett problem, men den fortsatta skuldsättningen och de utdragna problemen som kriget medför är en farlig kombination. Risken finns att vi måste använda en alltför stor del av den offentliga ekonomins utgifter för skuldhanteringen. Då minskar också resurserna för produktionen av välfärdssamhällets tjänster.
Finland behöver värna om sin attraktionskraft
Vår ekonomisk-geografiska ställning har försvagats. Den tidigare konkurrensförmånen, vårt logistiska läge som en ”port till öst”, är förlorad när det gäller Ryssland och försvagad med tanke på Asien. Vårt avlägsna läge vid Östersjön är däremot detsamma som förr.
Finlands så kallade landsrisk bedöms nu med nya ögon utanför vårt land. Vår attraktionskraft för utländska investeringar och internationella köpare håller på att försvagas.
Såsom statsrådet konstaterar i sin aktuella redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön: ”Ett stabilt och demokratiskt politiskt system, förutsägbar lagstiftning, utbildad och kunnig arbetskraft, innovationsverksamhet och en gynnsam affärsmiljö för företagen är fortfarande Finlands starka sidor vid bedömningen av investeringsprojekt.” Akava betonar att vi måste göra allt vi kan för att bevara dessa styrkor.
Uppfattningen om landsrisken kan framför allt påverka de stora, utländska och privata investeringsbesluten, som skjuts fram eller annulleras. Stora och långsiktiga investeringar förutsätter en stabil och säker miljö med hög kompetensnivå och även i övrigt hög konkurrensförmåga i jämförelse med andra länder.
Åtgärder för säkerheten ökar förtroendet
Finland har fattat snabba beslut om betydande och nödvändiga satsningar på den inre och yttre säkerheten, cybersäkerheten och försörjningsberedskapen. Samtidigt har vi gett fart åt den gröna övergången för att snabbare bli fria från vårt beroende av fossil energi, som till stora delar är av ryskt ursprung. De här besluten har varit de rätta.
Den yttre säkerheten, avvärjandet av påverkansförsök och försörjningsberedskapen bygger i alla länder på den inre säkerheten, en stark rättsstat och ett oavhängigt rättsväsende. I säkerhetsbranscherna är det särskilt viktigt att trygga personalens ställning i alla beredskapstillstånd.
I den yttre säkerheten vilar vårt försvar förutom på en nationell trovärdig försvarsförmåga också på internationella multi- och bilaterala partnerskap. Förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön förutsätter en säkerhetspolitisk omvärdering. Det är viktigt att Finland stärker sin säkerhet och försvarsförmåga och intensifierar det långvariga samarbetet med sina viktigaste partner utifrån det förändrade säkerhetsläget.
Statsledningen, riksdagen och de politiska partierna för som bäst en grundläggande diskussion om hur Finlands säkerhet i fortsättningen ska stärkas på bästa sätt. Det är viktigt att fatta beslutet om Finlands allians utan dröjsmål, men utifrån en noggrann bedömning. Ju mer enigt Finland är, desto starkare är vi när det gäller att hantera eventuella externa påverkansförsök och störningssituationer. Betydelsen av psykisk resiliens och kristålighet framhävs i dessa tider.
Ett starkt Finland behöver hållbar tillväxt
Det avgörande för en hållbar ekonomisk tillväxt och för vårt välfärdssamhälle är våra framtida kapital och framtidens kompetens, arbete och produktivitet. Vi behöver en växande privatekonomi för att den offentliga sektorn ska kunna sörja för sina oersättligt viktiga uppgifter inom välfärden, bildningen och säkerheten.
Finlands regering fattade under sina ramförhandlingar bra beslut om att främja hållbar tillväxt utifrån den parlamentariska FUI-arbetsgruppens riktlinjer. Besluten främjar en ökning av FUI-utgifterna till fyra procent av bruttonationalprodukten fram till 2030, vilket är ett centralt mål också för Akava. Även beslutet om ett skatteincitament på hundra miljoner för FUI-verksamheten var mycket positivt. Det gäller att säkerställa att BNP-målet på fyra procent för FUI-finansieringen realiseras över regeringsperioderna.
Vid sidan av satsningarna på tillväxt är det för att förbättra den ekonomiska bärkraften nödvändigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar. Därför ska målet vara en så hög sysselsättningsgrad som möjligt, 80 procent.
Vi löser framtidens problem tillsammans
En hållbar ekonomi ger trygghet. Vi måste värna om den offentliga ekonomins kristålighet och ekonomiska svängrum med tanke på framtida kriser. I fortsättningen måste den ekonomiska bärkraften stärkas genom snabbare tillväxt, men också genom prioritering av de offentliga utgifterna. De politiska beslutsfattarna har till uppgift att fastställa välfärdssamhällets uppgifter och deras omfattning och att se till att det finns tillräckliga disponibla resurser för att klara av dem. Den offentliga ekonomins ramförfarande har skapats för att utgifterna ska kunna relateras till inkomsterna och för att olika motiverade utgifter ska kunna ställas i prioritetsordning.
Finland har alltid stått enat i kriser. Akavas styrelse understryker att vi måste agera i gott samarbete för att trygga kompetensen, tillväxten och säkerheten. Detta framhävs på många sätt i osäkra tider. Det som är säkert är att Finlands framgång har byggt och kommer att bygga på hög kompetens, tillväxt och stabilitet.
Närmare information:
