Nollavtal och kortjobb överraskade många unga sommarjobbare

De som kontaktade Sommarjobbarinfo hade även i år funderingar kring särskilt löner, arbetstider och problem i anslutning till arbetsavtal. Vee Tirinen, rådgivare för sommarjobbarna andra sommaren i rad, påminner arbetsgivarna om att de unga ännu inte nödvändigtvis känner till alla regler i arbetslivet. Det finns ändå hjälp och stöd att få om man vågar be om det.

13.9.2024

De många typerna av avtal förvirrar

FFC:s, Akavas och STTK:s Sommarjobbarinfo hade liksom under tidigare år som mål att ge unga råd i frågor och problemsituationer kring sommarjobb och att öka deras arbetslivskunskaper. Många av dem som tog kontakt hade bristande kännedom om arbetslivets grundbegrepp.

Många frågor väcktes även i år kring avtal om varierande arbetstid, såsom de så kallade nollavtalen.

– För många var det en överraskning att arbetsgivaren inte är tvungen att erbjuda arbetstimmar och att arbetstagaren inte är skyldig att ta emot skift. I vissa fall hade sommarjobbarna ålagts fler arbetstimmar än väntat, eftersom de i arbetsavtalet hade gått med på mertidsarbete utan att veta om det. Sådana oönskade klausuler kan hamna i avtalet om den unga inte känner till arbetslivsbegreppen.

Tirinen berättar att ett annat aktuellt tema i kontakterna till Sommarjobbarinfo var avtal om kortjobb, alltså avtal om att arbetstagaren kallas på jobb vid behov.

– För många var det oklart att det undertecknade kortjobbsavtalet inte är ett arbetsavtal, utan en överenskommelse om villkoren för korta visstidsanställningar. I kortjobb betalas till exempel inte nödvändigtvis lön för sjuktid, eftersom anställningsförhållandet inte är i kraft mellan arbetsskiften.

De flesta oklarheter kan lösas genom samarbete

Enligt Tirinen hade vissa sommarjobbare i stället för arbetsavtal ingått så kallade lättföretagaravtal, där arbetstagarna betraktas som egenföretagare. De unga vet inte alltid exakt vad de skriver under och varför det spelar roll vilket slags avtal de sätter sitt namn på.

– Det så kallade lättföretagandet passar dåligt för det traditionella sommarjobbet, till exempel för försäljare i en glasskiosk. Som företagare borde man bland annat själv kunna prissätta produkterna och bestämma arbetstiderna.

I slutet av sommaren handlade många av kontakterna om obetalda löner.

– Det är verkligen synd om man i sitt första sommarjobb måste fråga efter sin lön.

Tirinen betonar att unga arbetstagare måste få tillräckligt stöd också i grundläggande frågor, särskilt på sina första arbetsplatser. Man behöver inte lösa alla frågor och problem på egen hand Inte bara de unga, utan också deras föräldrar och arbetsgivare, kan be om råd.

– Man ska inte anta att de unga automatiskt behärskar alla grundläggande saker i arbetslivet, i synnerhet inte de som har mindre erfarenhet. Unga arbetstagare är smarta och ansvarsfulla. När de får tillräcklig information om sina rättigheter vågar de ofta själva ta upp problemsituationer med arbetsgivaren. De flesta oklarheter och utmaningar kan lösas i god anda i samarbete med arbetsgivaren.

_ _

Sensommarens tipslista för sommarjobbare

Hösten närmar sig och många sommarjobbare har redan slutat eller håller på att sluta arbeta. Efter sommarjobbet är det viktigt att sköta vissa praktiska saker som i fortsättningen kan hjälpa dig att söka jobb och trygga dina rättigheter. Här är några tips som hjälper dig se till att du kan avsluta ditt sommarjobb på ett smidigt och bra sätt.

Arbetsintyg

Arbetsintyget är ett viktigt dokument som visar att arbetstagaren har varit i ett anställningsförhållande. När man söker ett nytt jobb kan tidigare arbetserfarenhet ha stor betydelse. När sommarjobbet går mot sitt slut ska du välja om du vill ha ett längre eller kortare arbetsintyg och informera din arbetsgivare om det. Ett kortare arbetsintyg innehåller uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifterna, medan ett längre arbetsintyg innehåller uppgifter om bland annat anställningsförhållandets längd, arbetsuppgifternas art och en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande. Arbetstagaren ska själv be om ett arbetsintyg och arbetsgivaren är skyldig att ge det när anställningsförhållandet upphör. Om du inte får ett arbetsintyg trots att du begärt det ska du kontakta arbetarskyddet: de kan med hot om böter ålägga arbetsgivaren att ge dig intyget. Det lönar sig att be om intyget skriftligt, så att du vid behov i efterhand kan visa att du har begärt det.

Lönekontroll

Du har väl kontrollerat i varje lönespecifikation att din lön har betalats rätt? När du utför arbete som berättigar till lönetillägg ska det också synas i lönen. Har grundlönen, skifttillägg enligt kollektivavtalet och övertidsersättningar betalats som de ska? Du hittar information om vilket kollektivavtal som ska tillämpas i ditt arbetsavtal. Om uppgiften saknas där, kan du fråga arbetsgivaren om den. Ibland kan man sluta sig till rätt kollektivavtal utifrån arbetsgivarens bransch och arbetsuppgifterna. Bokför gärna själv dina timmar till exempel i kalendern eller ett häfte, så att du senare kan kontrollera att lönen stämmer. Det är obligatoriskt att skicka lönespecifikationer till arbetstagaren och numera är de vanligtvis tillgängliga i nätbanken.

Semesterersättning

Sommarjobbare arbetar ofta hela sommaren utan semester. När anställningsförhållandet upphör ersätts detta arbete med semesterersättning. Det lönar sig alltså för sommarjobbaren att i den sista lönespecifikationen kontrollera att semester som inte tagits ut har betalats som semesterersättning. Visste du att du nästan alltid har rätt till semesterersättning? Om du tjänar in semester betalas semesterersättningen enligt den. Du får semester om du har arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar i månaden. När semester inte intjänas har arbetstagaren rätt att ta ut avlönad ledighet. För den betalas en ersättning som är 9 procent av lönen i anställningsförhållandet. Om du har varit anställd i över ett år kan du ha rätt till förhöjd semesterersättning på 11,5 procent. Fick du ingen semesterersättning? Be din arbetsgivare skriftligt om rättelse av lönen.

Referenser

Under jobbsökningsprocessen ombeds den arbetssökande ofta ge referenser. En referens är en person som har erfarenhet av att jobba med dig och som kan berätta hurdan du är som anställd. Efter en lyckad sommarjobbsperiod lönar det sig att modigt fråga till exempel din närmaste chef om hen kan ställa upp som referens när du söker följande jobb. Om du har ett konto på LinkedIn kan du be chefen bli din kontakt där. Det lönar sig alltid att be personen om lov innan du nämner hen som referens i din arbetsansökan.

 

I problemsituationer kan du söka hjälp hos förtroendemannen på din egen arbetsplats eller hos ditt fackförbund.