Uppgifterna framgår av utredningen Akava Works som Aula Research våren 2023 genomförde bland högskolestuderande i åldern 18–35 år.
Enligt enkätresultaten har unga vuxna uppmärksammat klart fler fall av osakligt bemötande än personer över 35. Det osakliga eller diskriminerande bemötandet har tagit sig uttryck i bland annat utskällningar, kränkande ord, opassande skämt och mobbning. Män har oftare än kvinnor noterat osakligt bemötande.
Regeringen bör utarbeta ett program för att främja jämställdhet och likabehandling
– Vi måste se till att förbättra ställningen för de grupper som är underrepresenterade i arbetslivet, såsom sexuella minoriteter och könsminoriteter. Majoriteten behöver mer kunskap om den mångfald som råder bland människor för att fördomarna gentemot minoriteter ska minska. Därför bör regeringen utarbeta ett omfattande program för att främja jämställdhet och likabehandling. Beslutsfattarnas attityder påverkar hela samhället, betonar Akavas ordförande Maria Löfgren.
Alla gynnas av att arbetsplatserna är fria från diskriminering
– Arbetsgivaren har enligt lag en skyldighet att ingripa i diskriminering. Dessutom ska arbetsgivaren på ett målinriktat och planmässigt sätt främja jämställdhet och likabehandling mellan könen samt förebygga diskriminering genom att utveckla arbetssätten och arbetsförhållandena. En god nyhet är att i drygt en tredjedel av fallen har arbetsplatsen eller läroanstalten ingripit i det osakliga bemötandet och fått det att upphöra, konstaterar ledande sakkunnig Miika Sahamies.
Temana i den utredning som Aula Research genomfört för Akava Works behandlade bland annat välmående och ork, de värderingar och attityder som präglar arbetslivet samt framtidsutsikter. Enkäten besvarades av totalt 1 511 högskoleutbildade personer. Av dem var 1 002 högskoleutbildade i åldern 18–35 år och 509 var högskoleutbildade i åldern 36–65 år som representerade kontrollgruppen.
Bland de vanligaste orsakerna till att problemet inte hade blivit löst var att arbetsgivaren eller läroanstalten inte hade uppmärksammats på det (25 procent) eller att man trots vetskapen inte hade lyckats lösa det (18 procent). I en liten del (9 procent) av fallen hade man trots vetskapen inte ingripit i diskrimineringen.
– Baserat på resultaten från enkäten anser respondenterna i alla åldrar att ökad kunskap och öppen debatt är de viktigaste sätten att förbättra sexuella minoriteters och könsminoriteters ställning i arbetslivet och utbildningen. Attitydförändringar är centrala, men vid sidan av dessa behövs också det starka skydd som lagstiftningen ger. Regnbågsmänniskor måste ha samma rätt att delta i arbetslivet och utbildning utan oro eller rädsla för diskriminering eller annan osaklig behandling, fortsätter Sahamies.
Akava har varit med och berett de ändringar i diskrimineringslagen som träder i kraft 1.6.2023 och som syftar till att stärka rättsskyddet för dem som utsätts för diskriminering.
– När lagändringarna har trätt i kraft utvidgas diskrimineringsombudsmannens befogenheter även till att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen i arbetslivet, och likabehandlingsplaneringen och främjandet av likabehandling kommer att gälla även småbarnspedagogiken. Dessutom ändras kriterierna för trakasserier och utbildningsanordnarens skyldighet att ingripa i trakasserier ökar, berättar Sahamies.
Akava och dess medlemsförbund arbetar i och med kampanjen Avoin tiedolle (Öppen för kunskap) för att främja likabehandling och jämställdhet i arbetslivet. I kampanjen betonar Akavagemenskapen betydelsen av kunskap, förståelse och lärande för ett likställt och jämställt arbetsliv.
Kontaktuppgifter
Maria Löfgren, Akavas ordförande, tfn 040 568 2798
Miika Sahamies, ledande sakkunnig, tfn 050 530 5366
