I kommunalvalet i april väljer invånarna nya fullmäktige för att bestämma om kommunens riktning. Kommunens livskraft grundar sig på företagens, läroanstalternas och organisationernas förmåga att utnyttja kompetens. Satsningar på kompetens och livslångt lärande skapar grunden för bildning, förnyelseförmåga, delaktighet och välfärd samt för konkurrenskraft och ekonomisk hållbarhet.
Som en följd av befolkningsutvecklingen differentieras regionerna drastiskt. De kommande beslutsfattarna ska vara väl förtrogna med utmaningarna i regionen, eftersom även lösningarna blir mångsidigare.
En kommunal beslutsfattare betraktar kompetens och utbildning ur flera perspektiv: i rollerna som tjänsteanordnare, sysselsättningsskötare och arbetsgivare. Utöver beslutsfattandet i den egna kommunen verkar personen i organisationer som överskrider kommungränserna.
En kunnig personal som mår bra möjliggör att högklassiga tjänster produceras effektivt i kommunen. Utbildnings- och kompetenstjänster bör utvecklas långsiktigt. Nu är det dags att göra val som skapar en hållbar framtid i olika regioner. En framsynt kommunal beslutsfattare arbetar för att alla kommuninvånare ska få en genuin möjlighet att ständigt utveckla sin kompetens.
Livslångt lärande ska möjliggöras för kommuninvånarna
Före riksdagsvalet 2019 faciliterade Sitra 30 centrala samhällsaktörers gemensamma syn på ett Finland som satsar på livslångt lärande (https://www.sitra.fi/sv/publikationer/mot-livslangt-larande/). Denna vision ger en god grund för att främja livslångt lärande i kommunerna.
Utbildningen ska vara tillgänglig för alla, trots att befolkningsutvecklingen differentierar kommunerna. Alla kommuninvånare ska ha möjlighet att upprätthålla och förnya sina grundläggande färdigheter genom hela livet. Satsningar ska göras på det fria bildningsarbetet och biblioteken. Handledning i lärande ska erbjudas till alla, i alla livssituationer, och i synnerhet till dem som övergår från ett livsskede till ett annat.
Alla behöver kunskaper och färdigheter som motsvarar examen på andra stadiet. Detta förutsätter tillräckliga resurser för läroanstalter, många olika sätt att genomföra studier samt att ungas och vuxnas individuella behov tillgodoses. Barns och ungas resurser, självkänsla samt studiemotivation och studieglädje ska stödjas på ett övergripande sätt i skolan och andra uppväxtmiljöer.
Kommunen ska för sin del tillsammans med andra aktörer se till att det finns tillräckligt med experter och mångsidig kompetens i regionen. Kommunala beslutsfattare och representanter för näringsliv och läroanstalter ska föra en nära dialog och tillsammans identifiera vilken typ av kompetens som behövs i regionen. Kommunen skapar förutsättningar för arbets- och näringslivet och är samtidigt själv en betydande arbetsgivare. För att det ska finnas tillräckligt med experter kan det också bli aktuellt att rekrytera internationella experter. Här har kommunen en viktig roll i att erbjuda en attraktiv livsmiljö och anordna smidig integration.
Kommunen ska bygga samarbetsnätverk. Vi svarar mot framtidens utmaningar genom samarbete, och lösningarna kan allt oftare hittas genom samarbete som överskrider kommungränserna. Olika aktörer i regionen skapar möjligheter för kompetensutveckling. Även företag och andra arbetsgivare är platser för lärande.
När samarbetsstrukturerna är i ordning, kan regionens beslutsfattare, företag, läroanstalter, andra organisationer och invånare förbereda sig för kompetensbehoven på ett mångsidigt, smidigt sätt. I kommunalvalet i april väljer vi vilket slags samarbete som ska göras i kommunen för att skapa en hållbar framtid. Nu är det tid för diskussion och kompetens!
Undertecknarna
Sture Fjäder, ordförande, Akava
Jarkko Eloranta, ordförande, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Teemu Hassinen, verkställande direktör, Bildningsarbetsgivarna
Jarkko Eloranta, ordförande, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör, Utbildningsstyrelsen
Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör, KT Kommunarbetsgivarna
Timo Kietäväinen, verkställande direktör, Keva
Veli-Matti Lamppu, verkställande direktör, Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE
Petri Lempinen, verksamhetsledare, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene
Olli Luukkainen, ordförande, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ
Oona Löytänen, ordförande, Finlands studerandekårers förbund – SAMOK
Henriikka Mastokangas, ordförande, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU
Helena Mustikainen, projektledare, Sitra
Annika Nevanpää, ordförande, Finlands studentkårers förbund
Antti Palola, ordförande, STTK
Harri Peltoniemi, direktör, Nationella centret för utbildningsutvärdering
Terhi Päivärinta, direktör, välfärd och bildning, Finlands Kommunförbund
Jouko Pölönen, verkställande direktör, Ilmarinen
Tanja Risikko, verksamhetsledare, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI
Petri Salminen, ordförande, Företagarna i Finland
Johanna Sipola, direktör, Centralhandelskammaren
Emilia Uljas, ordförande, Finlands Gymnasistförbund
Jutta Vihonen, ordförande, De yrkesstuderandes förbund i Finland – SAKKI
Björn Wallén, ordförande, Fritt Bildningsarbete
