En livskraftig kommun – Akavas mål i kommunalvalet

Akavas huvudmål

1. En hållbar grund för den kommunala ekonomin

Kommunstrukturen och samarbetet mellan kommunerna utvecklas i syfte att trygga servicen. Kommunernas lagstadgade uppgifter och förpliktelser granskas med utgångspunkt i den kommunala ekonomins hållbarhet. Kommunerna ska kompenseras för kostnaderna till följd av eventuella nya uppgifter.

2. Reformen av social- och hälsovården genomförs

Genom social- och hälsovårdsreformen säkerställs en snabb tillgång till social- och hälsovårdstjänster och att dessa håller en likvärdig kvalitet. Detta förutsätter en modell med flera producenter. Det säkerställs att småföretagare och yrkesutövare har möjlighet att verka som producenter av välfärdstjänster. Tjänsterna ordnas med hjälp av servicesedlar.

3. Utbildning och omfattande bildnings- och välfärdstjänster hör till kommunens kärnuppgifter

Småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen hör till kommunens lagstadgade uppgifter och ordnas även i fortsättningen som närtjänster. Det fria bildningsarbetets och bibliotekens verksamhet tryggas. Kompetensnivån höjs och varje ung människa garanteras en examen på andra stadiet. En likvärdig tillgång till elev- och studerandehälsovård i hela landet tryggas med hjälp av bindande dimensioneringar för verksamheten.

Tillräckligt med resurser styrs till tjänster för familjer, ungdomar och äldre. På så sätt stöder man delaktighet och funktionsförmåga samt förhindrar uppkomsten och anhopningen av sociala problem.

4. Arbetsförmedlingen effektiviseras genom kommunförsök för främjande av sysselsättningen

I syfte att främja sysselsättningen utvecklas digitaliseringen av flerkanalstjänster samt stärks kompetensen inom socialvården, rehabiliteringssektorn och mentalvården.

5. Kommunernas livskraft stärks

Kommunernas och regionernas livskraft, FUI-verksamhet, företagande och sysselsättning stärks genom att samarbetet mellan högskolor, kommuner, arbetslivet, organisationer, forskningsinstitut och näringslivet utvecklas. Upphandlingskompetensen höjs.

Inom stadspolitiken främjas boende till rimliga kostnader, utvecklingen och utnyttjandet av digitala lösningar, investeringar i kollektivtrafik och bredband, skapandet av innovationsmiljöer samt åtgärder till stöd för rekryteringen av internationella experter.

6. Personalens och chefernas arbetshälsa och arbetsförmåga stöds

Företagshälsovårdens multiprofessionalitet och kompetens inom psykisk hälsa stärks till stöd för arbetshälsan och arbetsförmågan. Mångsidiga möjligheter till kompetensutveckling erbjuds. Personalrepresentanternas ställning och förutsättningarna för deras arbete tryggas vid reformerna och i de framtida organisationerna. För personalrepresentanterna reserveras tillräckligt med resurser och tid för införskaffande av nödvändig information och deltagande i beredningen.

 

Kommunerna differentieras – den kommunala ekonomin måste stärkas

Kommunalvalet 2021 hålls i en exceptionellt svår ekonomisk situation.

Finlands ekonomi har krympt avsevärt till följd av coronakrisen. Krisen försvagar den kommunala ekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021. Statens stödpaket med anledning av coronakrisen täckte bara en del av effekterna av krisen.

Kommunekonomins finansieringsunderskott har blivit permanenta. Kommunerna har inte lyckats bygga upp några buffertar inför sämre tider. Under de senaste två åren har underskotten rentav ökat. År 2020 var mycket svårt och utsikterna under de närmaste åren erbjuder knappast någon lättnad i kommunernas ekonomiska nödläge.

Coronakrisen har försvagat ekonomin även i kommuner med en mångsidig näringsstruktur. I synnerhet servicebranscherna har lidit. De kommuner vars livskraft bygger på turism, kultur, konst, idrott, handel och ordnandet av olika evenemang har lidit stora förluster. Också sunda företag blir tvungna att avsluta sin verksamhet, arbetsplatser försvinner och kommunernas skatteintäkter minskar.

Kommunfältet differentieras av många anledningar. Befolkningen åldras, nativiteten har sjunkit och Finland urbaniseras så att den högutbildade befolkningen koncentreras till tillväxtcentra. Befolkningen i arbetsför ålder minskar i relation till den övriga befolkningen. Invånarnas utbildningsnivå, näringsstrukturen och bostadsmarknaden differentierar kommunerna.

Kommunernas uppgifter och skyldigheter bör ses över

Befolkningsförändringar inverkar på kommunernas kommunalskatteintäkter och samfundsskatteintäkterna koncentreras till ett mindre antal kommuner. Skillnaden i kostnads- och inkomstbaserna utjämnas med hjälp av statsandelar. Betydelsen av detta har ökat även i de stora städerna. Huvudstadsregionen och i synnerhet Helsingfors skiljer sig allt mer från resten av Finland när det gäller den kommunala finansieringssituationen. Allt fler kommuner har hamnat i ekonomisk kris.

Tryggandet av den offentliga ekonomins hållbarhet förutsätter omfattande strukturella reformer, mångsidig utveckling och anpassningsåtgärder. Vi behöver också en stadspolitik som beaktar såväl tillväxtcentra som de omgivande ekonomiska regionerna.

 

Kommunerna ansvarar för en stor del av de tjänster som människorna utnyttjar. När inkomsterna minskar och utgifterna ökar blir man tvungen att anpassa kommunernas ekonomi. Kommunernas lagstadgade uppgifter och skyldigheter bör ses över. Det råder stor variation i kommunernas förmåga att ta emot och sköta nya lagstadgade uppgifter. Den sjunkande nativiteten och de minskande åldersklasserna försvårar ordnandet av småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

Inom den kommunala sektorn arbetar 420 000 personer, varav 16 000 personer årligen går i pension. Detta har en avsevärd inverkan på servicen. En reform av social- och hälsovården är nödvändig, men den löser inte alla problem inom den kommunala ekonomin.

Akavas mål

Det är Akavas ambition att kommunernas ekonomi ska vara hållbar och kommunerna livskraftiga och att de antingen ensamma eller tillsammans kan erbjuda kommuninvånarna högkvalitativa bildnings-, kultur- och välfärdstjänster samt bra ramar för deras vardag, arbete och företagande.

Kommunerna inriktar sig på gemenskap och innovation. Möjligheterna till deltagande ökas genom att man till exempel utnyttjar digitala lösningar och kompetent kommunkommunikation. Delaktigheten och gemenskapskänslan stärks för att kommundemokratin ska kunna realiseras.

• Kommunstrukturen och kommunsamarbetet vidareutvecklas och reformen av social- och hälsovårdstjänsterna fortsätter.
• Kommunernas ekonomi måste få en hållbar grund. Deras lagstadgade uppgifter och skyldigheter bör ses över. Kommunerna ska kompenseras för de utgifter som orsakas av eventuella nya uppgifter.
• Införandet av en bindande minimidimensionering för personalen vid institutionsvård skjuts upp av ekonomiska orsaker.
• Löntagarnas köpkraft måste tryggas och förvärvsinkomstskatten bör inte höjas.

 

1. Bildningskommunen – bildningstjänster till kommuninvånarnas förfogande

 

 

På lång sikt ska kommunerna ha som mål att alla kommuninvånare har en examen på minst andra stadiet. En höjning av utbildningsnivån stöder sysselsättningen och delaktigheten, förhindrar segregation och förbättrar livskvaliteten. Utbildningsnivån påverkar också nativiteten.

Kommunen måste säkerställa tillgången till gymnasie- och yrkesutbildning på andra stadiet och dess tillgänglighet. Kvaliteten på gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen måste förbättras och utvecklingsarbetet fortsätta.
Elev- och studerandehälsovårdens multiprofessionella samarbete och samarbetet med social- och hälsovårdstjänsterna måste utvecklas till stöd för barnens och de ungas psykiska hälsa. Tillräckliga resurser måste anslås för att möjliggöra det förebyggande arbetet.

En högkvalitativ småbarnspedagogik främjar barnens inlärning och välbefinnande. Allt fler barn ska kunna delta i småbarnspedagogiken. Kommunerna ska trygga barnens rätt att delta i småbarnspedagogiken. Hemvårdsstödets kommuntillägg får inte utgöra ett hinder för detta.

Till grund för en kvalitativ småbarnspedagogik ligger en hög utbildningsnivå bland personalen, planerna för småbarnspedagogiken och pedagogisk kompetens. Yrkeskunskapen hos en multiprofessionell personal samt personalens samarbete och engagemang stärker kvaliteten på småbarnspedagogiken, medan personalbrist och snabb personalomsättning äventyrar den. Kommunen bör säkerställa att det finns tillräckligt med högutbildade yrkespersoner inom småbarnspedagogiken och minska personalomsättningen genom att utveckla arbetsförhållandena och ledarskapet inom branschen.

Omfattande bildningstjänster ökar välbefinnandet och livskraften

Omfattande bildningstjänster, vilket också omfattar det fria bildningsarbetet, är något som framhävs bland kommunernas uppgifter. De gör kommunen till en attraktiv boningsort. Kommuninvånarnas möjlighet att mångsidigt utnyttja utbildnings-, kultur-, biblioteks-, motions-, ungdoms- och fritidstjänster ska lyftas fram som ett centralt mål i kommunerna. Biblioteken ska garanteras möjligheter att svara mot de behov det alltmer digitaliserade samhället ställer. Kommunerna ska se bildningstjänsterna som en verksamhet som främjar hälsa och välfärd, livskvalitet samt kommunernas livskraft.

Kommunerna bör säkerställa att alla ettor och tvåor har möjlighet att delta i en eftermiddags- eller annan klubbverksamhet. Alla barn ska också ha möjlighet att utöva en hobby. När det gäller att stödja barnens och de ungas välmående har kommunernas ungdomsarbete en viktig roll.

Tillgången till grundläggande konstundervisning och dess kontakt till skolorna ska förbättras. Målet är att fler barn än i nuläget ska få delta i konstfostran.

Invandrarnas individuella utbildningsvägar och ett omfattande stöd för deras utbildning ska tas in som en särskild prioritering i alla kommuner under nästa valperiod. Strävan ska vara att invandrarna ska erbjudas stöd på sitt eget modersmål.

Högskolornas samarbete med kommuner, arbetsliv, forskningsinstitut och näringsliv måste intensifieras för att påskynda FUI-verksamheten och förbättra prognostiseringen. Utvecklingsprojekt, tillämpad forskning och produktutveckling skapar regional livskraft. Samarbete med näringslivet stöder också sysselsättningen. Utbildningsanordnarnas centrala mål är bl.a. utbildningens höga kvalitet och utvecklingen av den samt att de utexaminerade ska sysselsätta sig i enlighet med utbildningsnivån.

Akavas mål

• Utbildning och bildning hör till kommunens kärnområden. Småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen hör till kommunens lagstadgade uppgifter och ska ordnas som närtjänster.
• Kommunerna garanterar att fostrings- och utbildningstjänsterna är högkvalitativa. Utbildning öppnar möjligheter för var och en, oavsett boningsort, modersmål eller andra bakgrundsfaktorer.
• I framtiden har alla en examen på minst andra stadiet. Utbildningsplatser garanteras alla som inte fyllt 18 år som en del av den utvidgade läroplikten.
• Det yrkesövergripande samarbetet inom elev- och studerandehälsovården utvecklas. En likvärdig tillgång till elev- och studerandehälsovård i hela landet tryggas genom att bindande dimensioneringar för verksamheten utarbetas.
• Antalet barn inom småbarnspedagogiken ökar. Ett tillräckligt antal högutbildade inom småbarnspedagogiken och personalstabiliteten säkerställs genom att arbetsförhållandena inom branschen och ledarskapet utvecklas.
• I tillväxtcentra utökas småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen på främmande språk
• Kommunerna garanterar varje invandrare en individuell utbildningsväg.
• Omfattande bildningstjänster är en grundläggande uppgift för kommunen. Kommuninvånarnas möjligheter till utbildnings-, kultur-, biblioteks-, motions-, musei-, ungdoms- och fritidstjänster samt tjänster inom det fria bildningsarbetet tryggas även framöver.
• Bibliotekens resurser ökas för att motsvara deras utvidgade uppgifter och utvecklingsbehov.
• Yrkeshögskolornas ägarpolitik syftar till att ge högkvalitativ utbildning, bevara yrkeskunnandet på en hög nivå och främja sysselsättningen i uppgifter som motsvarar utbildningen.
• Högskolornas samarbete med kommunen, arbetslivet, organisationerna, forskningsinstituten och näringslivet intensifieras för att ge en gynnsam verksamhetsmiljö för företagande och innovationer, påskynda FUI-verksamheten och öka sysselsättningen samt för att prognostiseringen ska lyckas.

2. Välfärdstjänsternas kommun – aktiva och välmående kommuninvånare

Social- och hälsovårdsreformen måste slutföras. Efter att reformen genomförts produceras tjänsterna mer effektivt och ekonomiskt. Kommuninvånarna får snabbare social- och hälsovårdstjänster.

 

 

Den offentliga finansieringen utgör cirka 80 procent av social- och hälsovårdens totala utgifter. Kommunerna är den största finansiären. Specialsjukvårdens växande kostnader och höga relativa andel av social- och hälsovårdens totala kostnader måste stävjas.

Tyngdpunkten ligger på social- och hälsovårdstjänster på basnivå samt mentalvårdstjänster. Kommunerna tryggar verksamhetsförutsättningarna för dessa. Målet är högst en veckas väntetid för att få vård och patientavgiftsfria hälsovårdscentralstjänster. Inom primärvården utvecklas dessutom nya digitala servicemodeller i samarbete med kommunerna.

I social- och hälsovårdsreformen ska särskild uppmärksamhet fästas vid ett tillräckligt och mångsidigt utbud av tjänster. Detta förutsätter en modell med flera producenter. Småföretagarnas och yrkesutövarnas möjligheter att producera välfärdstjänster ska säkerställas. Nivån, kvaliteten och tillgången på social- och hälsovårdstjänster bör fastställas nationellt med tanke på jämlikheten. Social- och hälsovårdstjänsternas långsiktiga forsknings- och utvecklingsverksamhet måste bedrivas i samarbete med kunderna.

Verksamhetsförutsättningarna för företagshälsovården och SHVS, som ordnar hälso- och sjukvårdstjänster för universitets- och yrkeshögskolestuderande, bör tryggas.

Kommunerna måste stärka arbetet för att förebygga psykisk ohälsa och drogproblem samt det yrkesövergripande samarbetet. I tjänsterna vid framtidens social- och hälsocentraler fästs särskild uppmärksamhet vid mentalvårdstjänster på basnivå för personer i arbetsför ålder och äldre personer.

Målet är att främja hälsa och förhindra ökad ojämlikhet

Tillräckliga resurser reserveras för bildnings- och välfärdstjänster för att man ska kunna stödja och främja välmående, delaktighet och funktionsförmåga hos de mest utsatta kommuninvånarna. I det förebyggande arbetet ska funktionell integration, multiprofessionalitet och nya verksamhetskulturer beaktas.

Multiprofessionell rehabilitering och förebyggande arbete är av central betydelse för att främja hälsan samt för att återställa och upprätthålla arbets- och funktionsförmågan. På så sätt kan man också få ner kostnaderna.

Kommunmedlemmarnas fysiska aktivitet främjas genom att man erbjuder mångsidiga möjligheter till vardagsmotion och hobbyer, genom att skapa tillgängliga livs- och motionsmiljöer samt genom förvaltningsområdes- och yrkesövergripande samarbete.

Kommunerna bör sträva efter att minska behovet av institutionsvård för äldre genom att ta i bruk sådana tjänster och verksamhetsmodeller som befunnits vara bra och verkningsfulla, såsom rehabilitering i hemmet. Att stödja de äldres funktionsförmåga är ett viktigt sätt att stävja kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården. Äldre får stöd för att kunna bo hemma så längre som möjligt, vilket kräver mångsidiga och trygga lösningar och alternativ i fråga om boende. De äldres behov beaktas både när det befintliga byggnadsbeståndet förbättras samt i lösningar vid nyproduktion.

Behovet av socialvårds- och mentalvårdstjänster ökar. Ökade resurser behövs i synnerhet inom barnskyddet och för att förhindra utslagning av unga. Stödet och social- och hälsovårdstjänsterna för barnfamiljer ska göras mer lättillgängliga och deras kvalitet och samordning förbättras. I beredningen och beslutsfattandet genomförs även barnkonsekvensanalyser. Familjetjänsterna stöder såväl familjernas välbefinnande som arbetets produktivitet och arbetsförmågan. De förhindrar också sociala problem och utslagning.

Samarbetet mellan hem, skola och ungdomsarbete utvecklas i syfte att stärka de ungas livskompetens. Aktiva insatser görs för att få unga som löper risk för utslagning att delta i utbildning och arbete, också med hjälp av det uppsökande ungdomsarbetet.

Kommunernas verksamhet för att främja hälsa och välfärd, förebygga sjukdomar och folkhälsoarbetet intensifieras. De lösningar som digitaliseringen medför utnyttjas på ett kundorienterat och innovativt sätt.

Investeringar i välmående lönar sig

Den kommunala välfärdsekonomins investeringar i förebyggande tjänster betalar sig i det långa loppet i form av ökat välbefinnande, bättre hälsa och ökad delaktighet för kommuninvånarna. Samarbetet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn måste ökas. Delaktigheten kräver samhälleliga investeringar, såsom långsiktiga satsningar på socialservice och forskningsbaserade metoder.

Ibruktagande av god praxis kräver en kompetent ledning och expertkunskap om kommuninvånarnas servicebehov. Förvaltningen bör anslås tillräckliga resurser för att man ska kunna säkerställa en god planering och ett jämlikt genomförande av de offentliga tjänsterna.

I allt beslutsfattande beaktas såväl den ekonomiska och sociala aspekten som miljöansvaret och lösningar som är hållbara med tanke på klimatet och miljön eftersträvas. Alla kommuner bör göra upp en plan för en övergång till koldioxidneutralitet.

Miljön har en central betydelse för människors hälsa och möjligheter att verka. Även under ekonomiskt knappa tider måste uppfyllandet av miljö- och naturskyddsmålen tryggas samt planeringen, byggandet och underhållet av verksamhetsmiljöer som möjliggör kommuninvånarnas delaktighet säkerställas.

Akavas mål

• Kommunerna intensifierar sin verksamhet för att främja välfärd och hälsa, förebyggandet av sjukdomar och inom folkhälsoarbetet.
• Kommunerna strävar i all sin verksamhet efter att minska ojämlikheten och hälsoskillnaderna samt stärka delaktigheten.
• I serviceproduktionen utnyttjas mer effektivt de möjligheter digitaliseringen erbjuder.
• Social- och hälsovårdsreformen fortsätter. Att genomföra den är nödvändigt. Nivån, kvaliteten och tillgången på social- och hälsovårdstjänster fastställs utifrån nationella kriterier. Sektorsöverskridande rehabiliteringstjänster genomförs som en väsentlig del av social- och hälsovårdstjänsterna.
• Målet är snabb och likvärdig tillgänglighet till social- och hälsovårdstjänster. Tjänsterna ordnas med hjälp av servicesedlar.
• Rehabiliteringstjänster som stöder äldres funktionsförmåga tas systematiskt i bruk för att förhindra institutionsvård. Samtidigt förbättras deras möjligheter till deltagande.
• Social- och hälsovårdspersonalens kompetens utnyttjas mer mångsidigt än tidigare. Deras samarbete med utbildnings-, kultur- och motionstjänsterna intensifieras.
• Resurser avsätts för forsknings-, utbildnings- och utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården. Dess funktionella integration samt det multiprofessionella samarbetet stärks.
• Tillräckliga satsningar görs på ungdoms-, motions- och kulturtjänster som ökar välbefinnandet och förhindrar utslagning. Här drar man nytta av servicesamarbete över sektorsgränserna.
• Tillräckliga resurser riktas till tjänsterna för familjer och därigenom förhindras uppkomsten och anhopningen av sociala problem.
• Rådgivningstjänsterna är även i fortsättningen närtjänster.
• Kommunerna agerar ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarsfullt. I sin verksamhet strävar de efter att stävja klimatförändringen med beaktande av social rättvisa.
• Utbudet av mentalvårdstjänster med låg tröskel utökas.
• Samarbetet mellan hem, skola och ungdomsarbete utvecklas fortsättningsvis och det uppsökande ungdomsarbetet garanteras tillräckliga resurser.
• I varje kommun utarbetas en verksamhetsplan med hjälp av vilken man försöker förhindra begynnande invalidpensioner på grund av psykiska problem för personer under 35 år.

 

3. En livskraftig kommun – tillväxt genom samarbete

 

Kommunreformen fortsätter. Balansen i kommunernas ekonomi och kommunernas livskraft byggs upp med hjälp av en medveten ekonomisk politik och näringspolitik. Detta kräver disciplin i fråga om utgifterna, men även investeringar för framtiden. I investeringarna kan man använda sig av bland annat livscykel- och alliansmodeller.

Bara en livskraftig kommun kan erbjuda sina kommuninvånare högkvalitativa tjänster. Utöver detta stärks kommuninvånarnas köpkraft. Serviceavgifterna får inte orsaka ojämlikhet eller flitfällor.

Den offentliga servicen bygger på god förvaltning. God offentlig förvaltning tryggar medborgarnas likvärdiga behandling. Den är öppen, transparent och verkningsfull samt lyssnar till och inkluderar medborgarna. Bara genom god administrativ beredning kan man nå de mål som tjänsterna syftar till. För att den kommunala servicen ska vara tillgänglig förutsätts information om tjänsterna på modersmålet och effektiv kommunkommunikation.

Kommunerna måste stärka förutsättningarna för företagande och FUI-verksamhet

Kommunernas näringspolitik ska bättre än för närvarande främja företagsverksamhet, tillväxt och nya innovationer, vilket stöder sysselsättningen. Samarbetet mellan kommunerna, organisationerna, läroanstalterna, forskningsinstituten och näringslivet måste göras mer effektivt för att skapa en företagarvänlig atmosfär och verksamhetsmodeller och påskynda FUI-verksamheten. Utvecklingsprojekt, tillämpad forskning och produktutveckling skapar lokal och regional livskraft och stöder sysselsättningen.

Kommunernas service till stöd för företagare utvecklas. Tillräckliga resurser riktas till rådgivning, stöd och finansiering för företagare. Med hjälp av planläggning, tomtutbud och skäliga lokalhyror skapas gynnsamma verksamhetsförutsättningar för företag. Med hjälp av kommunens upphandlingspolitik och upphandlingskompetens kan man stärka det lokala företagandet och livskraften.

Den offentliga sektorns och företagens upphandlingskompetens måste stärkas. I upphandlingskriterierna bör man beakta sådana kriterier som betonar lokala styrkor och socialt ansvar. En uppdelning av offentliga upphandlingar i mindre helheter främjar kommunens småföretagares möjligheter att delta i upphandlingarna. Det här stöder den lokala sysselsättningen och livskraften. Ensamföretagares möjligheter till nätverkande förbättras.

Kommunernas roll stärks i fråga om skötseln av sysselsättningen

Arbetsförmedlingen ska effektiviseras. Kommunerna ska mer effektivt sammanföra arbetstagare och arbete. Hänvisning till arbete och utbildning ska basera sig på en psykologisk bedömning av personens förutsättningar och förmågor. Vid behov hänvisas personen till rehabilitering. Här tas även nya, fördomsfria metoder i bruk och kommunförsöken för främjande av sysselsättningen utnyttjas. Inom kommunförsöken säkerställs att personalen fått introduktion och tillräckligt med resurser anslås för detta för att man ska kunna dra nytta av kompetensen.

I främjandet av sysselsättningen utnyttjas kompetensen hos socialvårdens anställda samt anställda inom rehabiliteringsfältet och mental hälsa i fråga om svårsysselsatta personer. Målet är att sammanjämka kundens sociala trygghet, tjänster och lönearbete samt bedöma arbets- och funktionsförmågan utan stora byråkratiska hinder.

Arbetskraftstjänsterna för högutbildade förbättras. Arbetskraftens mobilitet mellan regionerna främjas, likaså tillgången till kompetent arbetskraft.

Effektiva fortbildningsvägar utgör en central del av arbetskraftstjänsterna. Kunskapen, kompetensen och samarbetet i fråga om fortbildning och examensinriktad fortbildning ska stärkas i kommunerna och i de kommunalägda utbildningsbolagen. Kompetensutveckling höjer produktiviteten och skapar tillväxt.

Fastigheter och infrastruktur är grunden för fungerande kommunal service. Utvecklandet av tjänsterna kräver investeringar för att upprätthålla och förnya den tekniska infrastrukturen.

Med tanke på hela Finlands konkurrenskraft är det viktigt att boendekostnaderna i tillväxtcentra hålls rimliga. Att boende är dyrt och byggandet ibland håller en dålig kvalitet är problem som behöver lösas rent praktiskt i kommunerna, exempelvis via planläggningen. Kvalitetsproblemen i den bebyggda miljön och reparationsskulden utgör en ekonomisk belastning för kommunerna och skattebetalarna. Investeringar i kollektivtrafiken och kontinuerligt underhåll av infrastrukturen garanterar en smidig pendlingstrafik och möjliggör större pendlingsområden. Utvecklingen och användningen av digitala lösningar samt funktionerande bredbandsförbindelser stöder sysselsättningen och arbete som utförs på flera ställen.

Högklassiga och tillgängliga myndighetstjänster ökar stabiliteten och tryggheten i kommunerna. Det krävs tillräcklig myndighetskapacitet och tryggat myndighetssamarbete för att upprätthålla den interna säkerheten.

Demokratin tryggas i kommunerna. De ungas och de underrepresenterade gruppernas medverkan i det kommunala beslutsfattandet stärks. Nya former för deltagande tillämpas mångsidigt.

Akavas mål

• Kommunreformen fortsätter. Endast livskraftiga kommuner kan erbjuda tjänster av hög kvalitet. Kommuninvånarnas köpkraft måste tryggas. Serviceavgifterna får inte orsaka flitfällor.
• Kommunernas näringspolitik ska bättre än för närvarande främja företagsverksamhet, tillväxt och nya innovationer. Tjänsterna för företag utvecklas.
• Kommunernas och företagens upphandlingskompetens ökas. Med hjälp av offentliga upphandlingar stöds företagandet och den lokala livskraften.
• Högskolorna, kommunen, organisationerna, forskningsinstituten och näringslivet intensifierar sitt samarbete för att skapa företagande- och innovationshelheter, ge upphov till nya företag samt företagstillväxt och ökad sysselsättning.
• Arbetsförmedlingen effektiviseras genom kommunförsök för främjande av sysselsättningen, mångkanalstjänster och digitaliseringen av dessa samt genom att stärka socialvårdens och rehabiliteringssektorns kompetens när det gäller att främja sysselsättningen. Arbetslösa hänvisas till kompetensutveckling, utbildning eller rehabilitering.
• De partiellt arbetsföras deltagande i arbetslivet understöds.
• Boende till skäliga kostnader, utvecklandet och utnyttjandet av digitala lösningar samt investeringar i kollektivtrafik och bredband stöder sysselsättningen och arbete som utförs på många ställen.
• Tillgången till myndighetsservice tryggas.
• Genom att förvaltningen tilldelas tillräckliga resurser säkerställs en god planering och jämlikt förverkligande av de offentliga tjänsterna
• I statsandelssystemet beaktas den växande andelen av befolkningen som har något annat språk än finska eller svenska som sitt modersmål. Engelskans ställning som kontaktspråk stärks i tillväxtcentra.

 

4. En välmående personal förbättrar produktiviteten

 

Arbetshälsan och kompetensen har stor betydelse för produktiviteten. Kommunerna måste se till att personalens arbetshälsa och kompetens förbättras. I synnerhet måste livscykeln och yrkeslivets olika skeden beaktas.

God personalpolitik och flexibilitet hos arbetsgivaren är viktiga för kommunernas personal. Även cheferna behöver stöd i sitt arbete. Personalen och cheferna ska fortbildas och deras kompetens utvecklas samt arbetshälsan och arbetsförmågan värnas både aktivt och proaktivt. Företagshälsovårdens multiprofessionalitet och kompetens inom mentalvård stärks.

Samarbetet med personalen bör särskilt uppmärksammas i samband med förändringar i kommunerna. Personalrepresentanternas ställning ska tryggas vid reformerna och i de framtida organisationerna. Personalrepresentanterna bör få tillräckligt med tid för sitt arbete, de ska vara tillräckligt många och man måste se till att de får tillgång till behövliga uppgifter.

Kommunernas personal bör erbjudas kreativa metoder för att vara med och utveckla det egna arbetet och planera ändringar. Alla anställda ska ha möjlighet att framföra sina tankar om hur arbetet kunde göras produktivare. Mångfald ses som en resurs i kommunernas personalpolitik.

Högkvalitativ service och hög produktivitet i kommunerna och landskapen kräver högutbildad, kunnig personal. Det är viktigt att inte pruta på yrkeskunskapen och det breda kunnandet. Kommunerna måste anslå tillräckliga resurser för förvaltning och beredning.

Akavas mål

• Kommunernas personal erbjuds genuina och kreativa metoder för att vara med och utveckla det egna arbetet och planera ändringar.
• Fortbildningen och möjligheterna till kompetensutveckling ökas för kommunernas personal.
• Personalrepresentanternas ställning och förutsättningarna för deras arbete tryggas vid reformerna och i de framtida organisationerna.För personalrepresentanterna avsätts tillräckligt med resurser och tid för införskaffande av nödvändig information och deltagande i beredningen.
• Kommunerna fäster uppmärksamhet vid en kontrollerad och bra personalpolitik samt främjar jämställdhet och jämlikhet i organisationskulturen, chefsarbetet och i ledarskapet.
• Möjligheterna till distansarbete utvecklas.
• Personalens arbetshälsa och arbetsförmåga stöds genom att företagshälsovårdens multiprofessionalitet och kompetens stärks. Också direktörer och chefer har åtgärder för att främja arbetshälsan och utveckla kompetensen till sitt förfogande.

 

Grafik: Liisa Valtonen