Tjänster och välfärd genom samarbete

Akavas huvudbudskap

1. Kvaliteten på tjänsterna och kostnaderna är i balans

Tjänsteproduktionen är hållbar. Ökningen av de totala kostnaderna för områdena och tjänsterna hejdas genom god förvaltning, ledning genom information och genom att verksamheten styrs kostnadseffektivt. De förebyggande tjänsterna stärks. Införandet av landskapsskatten slopas för att det totala skatteuttaget inte ska stiga från det nuvarande. Jämlikheten mellan områdena och i tjänsterna realiseras. I fråga om tjänsterna definieras närtjänster, distanstjänster och rörliga tjänster.

2. Snabb tillgång till tjänsterna

I produktionen av tjänsterna utnyttjas effektivt den offentliga, privata och tredje sektorns tjänster samt servicesedlar. Servicesedelns värde ska motsvara kostnaderna för att producera tjänsterna. Det här och de digitala lösningarna säkerställer tillgången till tjänsterna och deras tillgänglighet. Social- och hälsocentralerna har kompetens för att stödja arbetshälsan och arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder. Övergångarna mellan företagshälsovården, primärvården samt statens och kommunens sysselsättningstjänster är smidiga. Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården utökas.

3. Smidigt samarbete mellan områdena och kommunerna

Områdena, kommunerna och övriga aktörer främjar välfärd och hälsa i gott samarbete. Tillgången till multidisciplinära rehabiliteringstjänster och mentalvårdstjänster med låg tröskel säkerställs vid social- och hälsocentralerna. Stödtjänster för familjer, barn och unga finns nära och är snabbt tillgängliga. Skol- och studerandehälsovårdens tjänster är tillräckliga och de erbjuds som närtjänster. Hälsa och välfärd främjas genom konst- och kulturverksamhet samt motion och verkningsfullheten följs upp kontinuerligt.

4. Personalen mår bra

Inom välfärdsområdena iakttas en god personalpolitik där jämställdhet och likabehandling utgör kärnan i arbetskulturen och ledarskapet. Arbetsförhållandena utvecklas i samråd med personalen och arbetshälsan och arbetsförmågan stöds med hjälp av heltäckande och multidisciplinära företagshälsovårdstjänster. En hållbar förändringsledning och tillgång till arbetskraft säkerställs genom tillräcklig kompetens och kompetensutveckling.

 

Program

Inledning

Den högsta beslutandemakten i välfärdsområdena utövas av områdesfullmäktige, vars medlemmar och ersättare väljs för fyra år i taget i områdesval. Från och med 2025 hålls områdesvalet samtidigt som kommunalvalet.

Akavas mål för områdesvalet fokuserar på den servicehelhet som utgörs av social- och hälsovården samt rehabiliteringen. Det centrala i välfärdsområdenas inledande skede är att påverka den strategiska planeringen av områdena samt utvecklingen av social- och hälsocentralernas verksamhet och tjänster.

Områdesfullmäktige beslutar vilka tjänster som erbjuds inom området och hur de produceras.

 

Områdesfullmäktige uppställer i sin servicestrategi de långsiktiga målen för serviceproduktionen, samarbetsstrukturerna och kostnaderna. Fullmäktige beslutar vilka tjänster som erbjuds inom området och hur de produceras. Målet bör vara att säkerställa tillgången till tjänster, deras tillgänglighet samt att det finns tillräckligt med kompetent arbetskraft. En okontrollerad ökning av de totala kostnaderna för social- och hälsovården i ett åldrande Finland hejdas. Områdets befolkningspolitik och rekryteringen av internationella experter samt integrationsåtgärderna påverkar den framtida tillgången till kompetent arbetskraft. Tjänsterna på basnivå stärks, välfärd och hälsa främjas och hälsoskillnaderna bland befolkningen minskas. I tjänsterna uppmärksammas realiserandet av jämställdhet och likabehandling. Väsentligt för att målen ska uppnås är hur väl man lyckas med att utveckla social- och hälsocentralerna och hur de olika användargruppernas behov beaktas vid dem.

I samband med reformen överförs cirka 200 000 av kommunernas anställda till välfärdsområdenas tjänst. Personalens ställning, tillgång till information och representation ska säkerställas under förändringsprocessen. Arbetsförhållandena inom social- och hälsovårdssektorn måste utvecklas för att sektorn ska kunna få och hålla kvar kompetent arbetskraft. Uppmärksamhet fästs vid arbetshälsa och arbetsförmåga och till stöd för dessa erbjuds heltäckande företagshälsovårdstjänster som baserar sig på multidisciplinärt kunnande. Personalen ska erbjudas möjligheter till kompetensutveckling.

1. Finansieringen av områden och tjänsterna tryggas på ett hållbart sätt

Tjänsterna ska stödja hälsa, social välfärd, förebyggande av sjukdom och främjande av psykisk hälsa. Inom serviceutbudet definieras närtjänster, distanstjänster och rörliga tjänster. De digitala tjänsterna med sina distansmottagningar utvecklas och utnyttjas när det är lämpligt. På så sätt främjas kostnadseffektiviteten och stöds tillgången till tjänster och deras tillgänglighet samt den gröna övergången.

För att hejda den totala kostnadsökningen är det avgörande att tjänsterna produceras effektivt och kvalitativt som ett samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Läkemedelsförsörjningen, utvärderingen av läkemedelsbehandlingar och apotekens kompetens är en del av servicehelheten och bidrar till att stävja kostnaderna.

Tjänsterna ska produceras effektivt och kvalitativt som ett samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Välfärdsområdenas finansiering baserar sig huvudsakligen på statlig finansiering samt på skäliga kund- och bruksavgifter. Tillräckligt med resurser bör reserveras för förenhetligandet av välfärdsområdenas verksamhet och informations- och kommunikationstekniska lösningar, för att informationsöverföringen och skötseln av uppgifter och ansvar ska vara möjliga överallt i Finland.

Beslutsfattandet och förvaltningen ska vara bra och välfungerande samt grunda sig på en stark ledning genom information. En god förvaltning lyssnar på medborgarna och engagerar dem. Den är öppen och transparent samt verkningsfull.

Akava motsätter sig införandet av en landskapsskatt. Landskapsskatten skulle innebära en ny beskattande instans och hot om skärpt beskattning. Det totala skatteuttaget får inte stiga från det nuvarande. Det finns stora skillnader i områdenas skatteintäkter. Social- och hälsovårdsutgifterna är störst i de områden som har en svagare skattebas och mindre skatteinkomster. Det är besvärligt att fastställa en skattesats baserat på förvärvsinkomstskatten så att områden och människor behandlas lika. Det här kunde leda till att områdena och tjänsterna differentieras ännu mer.

Mål

• Den totala kostnadsökningen hejdas genom god förvaltning, ledning genom information och genom att verksamheten inriktas kostnadseffektivt.
• De förebyggande tjänsterna stärks.
• Inom serviceutbudet definieras närtjänster, distanstjänster och rörliga tjänster.
• Införandet av landskapsskatten slopas.

 

2. Den offentliga sektorn, privata sektorn och organisationerna tryggar tillsammans tillräckliga tjänster

Tjänsterna ska vara snabbt tillgängliga. Målsättningen är att ingen ska behöva vänta längre än en vecka. EU:s stimulansmedel måste användas för att utveckla smidiga servicestigar och digitala tjänster och för att beta av köerna.

 

I fråga om social- och hälsovårdstjänsterna fästs särskild uppmärksamhet vid att serviceproduktionen ska vara tillräcklig och mångsidig. Detta förutsätter en modell med flera producenter. Småföretagarnas och yrkesutövarnas möjligheter att producera tjänster för välfärdsområdena ska säkerställas. Välfärdsområdenas upphandlingar måste delas upp i mindre delar för att småföretagarna ska ha möjlighet att delta i dem. Servicesedlar ska utnyttjas effektivt och deras värde måste motsvara kostnaderna. Företagandet och tillgången till tjänster skulle också gynnas av en betalsedel, som yrkesutövaren direkt kan ta emot som kundbetalning eller en del av den. Ett effektivt och kundnära utnyttjande av flera producenter ska säkerställas i välfärdsområdets servicestrategi.

Nivån, kvaliteten och tillgången på social- och hälsovårdstjänster bör fastställas nationellt med tanke på jämlikheten. Social- och hälsovårdstjänsternas långsiktiga forsknings- och utvecklingsverksamhet måste bedrivas i samarbete med kunderna.

Förebyggandet och vården av psykiska problem och missbruksproblem samt det multidisciplinära samarbetet måste stärkas vid social- och hälsocentralerna samt genom samarbete mellan kommunernas och välfärdsområdenas aktörer. Statens och kommunernas sysselsättningstjänster ska integreras så att de utgör en obruten servicestig då en arbetslös arbetssökande har behov av social- och hälsovårdstjänster. Att social- och hälsocentralerna har en tillräcklig kompetens för att stödja arbetshälsan och arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder ska säkerställas. Samarbetet och servicekedjorna mellan företagshälsovården och primärvården måste vara smidiga. Företagshälsovården utvecklas fortsättningsvis inom ramen för sin nuvarande struktur.

Nivån, kvaliteten och tillgången på social- och hälsovårdstjänster bör fastställas nationellt med tanke på jämlikheten.

Mål

• I tjänsteproduktionen utnyttjas effektivt den offentliga, privata och tredje sektorns tjänster samt servicesedlar, vars värde motsvarar kostnaderna för att producera tjänsterna.
• En snabb tillgång till tjänsterna garanteras. I serviceproduktionen utnyttjas digitaliseringen.
• Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården utökas.
• Det säkerställs att social- och hälsocentralerna har en tillräcklig kompetens för att stödja arbetshälsan och arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder.
• Övergångarna mellan företagshälsovården och primärvården utvecklas så att de blir smidigare.
• De multidisciplinära servicestigarna för arbetslösa arbetssökande fungerar integrerat.

 3. Välfärd och hälsa främjas i samarbete

Verksamheten för att främja välfärd och hälsa och den förebyggande verksamheten ska basera sig på ett starkt samarbete mellan välfärdsområdena, kommunerna och aktörer inom den tredje sektorn. I det förebyggande arbetet ska funktionell integration, multiprofessionalitet och nya verksamhetskulturer beaktas. Främjandet av hälsa och välfärd ska vara samordnat och dess strategiska planering ska ledas genom information. De lösningar som digitaliseringen medför utnyttjas på ett kundorienterat och innovativt sätt.

Vid social- och hälsocentralerna utvecklas innovativa lösningar inte bara i fråga om sjukvårdstjänster utan även i fråga om socialvård och förebyggande tjänster för personer i arbetsför ålder, tjänster för äldre, rådgivningstjänster, skol- och studerandehälsovårdens tjänster samt tjänster som upprätthåller de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vård som främjar munhälsa påverkar också den totala hälsan genom att förebygga sjukdomar. Riktad finansiering eller ett mer tydligt definierat minimiinnehåll för verksamheten bör övervägas för det förebyggande arbetet.

Multidisciplinär rehabilitering och förebyggande arbete är av central betydelse när det gäller att främja hälsan samt för att återställa och upprätthålla arbets- och funktionsförmågan. I tjänsterna för äldre flyttas fokus till förebyggande tjänster, där effektiva rehabiliteringstjänster och verksamhetsmodeller, såsom hemrehabilitering, ingår. På så sätt dämpas ökningen i servicebehovet och de äldres möjlighet att bo hemma så länge som möjligt stöds. Hemvården ska garanteras tillräckligt medicinskt stöd. Genom att stödja arbets- och funktionsförmågan bromsas kostnadsökningen för hälsovården.

Tillgången till, kvaliteten på och samordningen av stödet till barn, unga och familjer ska förbättras när behovet av socialvård och mentalvårdstjänster ökar. Vi behöver fungerande strukturer för samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna, vilka säkerställer tillgången till service. Ökade resurser behövs för förebyggande stödtjänster och för att förhindra utslagning av unga. I samband med beredningen och beslutsfattandet ska även en barnkonsekvensanalys utföras.

Främjandet av hälsa och välfärd måste ses ur ett övergripande perspektiv, så att även den kommunala konst- och kulturverksamhetens samt motionens inverkan på hälsan tas i beaktande.

Främjandet av hälsa och välfärd måste ses ur ett övergripande perspektiv, så att även den kommunala konst- och kulturverksamhetens samt motionens inverkan på hälsan tas i beaktande och deras verkningsfullhet uppföljs systematiskt. Kulturvälfärdstjänster ska kunna användas som en del av den långvariga vården och omsorgen dygnet runt.

Mål

• Kommunerna, välfärdsområdena och andra aktörer främjar välfärd och hälsa i gott samarbete.
• Multidisciplinära rehabiliteringstjänster genomförs som en väsentlig del av social-och hälsocentralernas service.
• Stödtjänster för familjer, barn och unga är snabbt tillgängliga som närservice.
• Utbudet av mentalvårdstjänster med låg tröskel utökas.
• En snabb och lätt tillgång till skol- och studerandehälsovårdens tjänster säkerställs med hjälp av fungerande samarbetsstrukturer för kommunerna och välfärdsområdena.

 

4. Personalens arbetsförhållanden och arbetsförmåga förbättras

Kunnig personal är av central betydelse för att välfärdsområdenas service och förändringarna ska vara framgångsrika. Arbetshälsan och kompetensen har stor betydelse för produktiviteten. Personalens arbetshälsa ska förbättras och deras kompetens utvecklas genom hela arbetskarriären.

Tillgången till tillräckligt med kunniga medarbetare förutsätter framförhållning i fråga om behovet av arbetskraft. Arbetsförhållandena och arbetarskyddet förbättras. Tillräckliga resurser och sakkunnig ledning är centrala när det gäller att skapa hållbara arbetsförhållanden. Med en korrekt arbetsfördelning och personalstruktur svarar man mot servicebehovet och stöder ett smidigt teamarbete. Att åtgärderna för att utveckla arbetsförhållandena och resurserna är tillräckliga och verkningsfulla uppföljs kontinuerligt. Personalen erbjuds kreativa metoder för att vara med och utveckla det egna arbetet och planera förändringar. Förändringen kräver att funktionerna organiseras på ett nytt sätt.

God personalpolitik som beaktar mångfald och flexibilitet hos arbetsgivaren är viktiga för personalen. Även cheferna behöver stöd i sitt arbete. Högkvalitativ service och hög produktivitet i välfärdsområdena kräver högutbildad, kunnig personal. Personalen och cheferna ska fortbildas och deras kompetens utvecklas samt arbetshälsan och arbetsförmågan värnas både aktivt och proaktivt. Företagshälsovårdens multiprofessionalitet och kompetens inom mentalvård stärks.

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid arbetarskyddssamarbetet med personalen. Personalrepresentanternas ställning inom välfärdsområdenas förvaltning måste tryggas. Tillräckligt med tid ska reserveras för personalrepresentanternas arbete och det ska finnas tillräckligt av dem. Dessutom ombesörjs att de får tillräckliga uppgifter till sitt förfogande. I förändringsprocessen beaktas inrättandet av arbetarskydds- och förtroendemannaorganisationer. Arbetarskydd och arbetshälsa ska också beaktas under förändringsprocessen.

Mål

• Personalens arbetsförhållanden utvecklas. Arbetshälsan och arbetsförmågan stöds med hjälp av heltäckande och multidisciplinära företagshälsovårdstjänster.
• Personalens deltagande i utvecklingen av arbetet och verksamhetsmodellerna samt planeringen av förändringar säkerställs. För detta och för införskaffandet av information reserveras tillräckligt med tid och resurser.
• Mångsidiga möjligheter till kompetensutveckling erbjuds för att även framöver få kompetent arbetskraft inom branschen.
• Välfärdsområdena lägger stor vikt vid en bra personalpolitik samt främjar jämställdhet och likabehandling i organisationskulturen, chefsarbetet och i ledarskapet.