– Vi understöder regeringens mål om att stabilisera den offentliga ekonomin och främja sysselsättningen, men vi förhåller oss kritiska och delvis mycket avvisande till regeringens riktlinjer för arbetslivet. Vi föreslår att regeringen och arbetslivsparterna förhandlar fram en lösning och önskar att de balanserande element vi föreslår tas upp så fort som möjligt. Vi vill undvika att osäkerheten ökar och förtroendet minskar på arbetsmarknaden och på bredare front i samhället, säger Akavas ordförande Maria Löfgren.
Balanserande element behövs i reformerna av arbetslagstiftningen
– Akava är redo att understödja den riktlinje för reformer som anges i regeringsprogrammet, förutsatt att det finns en tillräcklig balans i förslagen. Samarbete och gemensamma lösningar på även svåra frågor leder till att parterna kan förbinda sig vid en långsiktig utveckling, fortsätter Löfgren.
– Samtidigt vill vi påminna om att man för att kunna öka sysselsättningen på ett hållbart sätt måste satsa på att förbättra kvaliteten på arbetslivet. Vi behöver flera arbetsplatser där arbetstagarna mår bra och är produktiva för att vi ska kunna förlänga yrkeslivet, öka mängden arbete och på så sätt lösa hållbarhetsproblemet i den offentliga ekonomin, poängterar Löfgren.
– De försämringar i arbetstagarnas ställning och den sociala tryggheten som regeringen planerar är sammankopplade på många sätt: till exempel det försvagade individuella uppsägningsskyddet och nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa drabbar delvis samma personer. Därför måste målen och metoderna i reformen av arbetslagstiftningen och utkomstskyddet för arbetslösa granskas som en helhet. Vi anser att förhandlingar måste inledas så fort som möjligt med målet att hitta en balanserad lösning, säger Löfgren.
– När Finlands regering talar om övergången till en ny arbetsmarknadsmodell förbigår den de faktorer som främjar arbetsfreden och gynnar löntagarna. En jämförelse med till exempel arbetsmarknadssystemet och arbetslagstiftningen i Sverige haltar om vi inte övergripande beaktar alla olika element. I Sverige förs förhandlingar mellan arbetsgivarna och arbetstagarna i en mer balanserad konstellation och arbetstagarna har i vissa konfliktsituationer tolkningsföreträde och egna representanter i bolagsförvaltningen. En proaktiv förlikningsverksamhet stöder förhandlingarna och avtalandet och ger opartisk information om de ekonomiska utsikterna, säger Löfgren.
– Tillsammans med våra förbund lyfter vi fram olika balanserande element och förslag bland annat för att utveckla förhandlings- och förlikningssystemet: medlingen i arbetstvister behöver bli mer proaktiv och den opartiska lönestatistiken ökas i förlikningsverksamheten. Till exempel tillämpandet av visstidsanställningar utan grund är ett av regeringens särskilt problematiska ändringsförslag. Många förslag drivs vidare med en sådan brådska att det är omöjligt att överväga deras för- och nackdelar och hur de samverkar, påpekar Löfgren.
– I Finland behöver vi ett modernt och fungerande arbetsliv som passar oss. Det är vi redo att bygga upp i samarbete med regeringen och de övriga arbetsmarknadsparterna. Alla gynnas av att vi hittar lösningar tillsammans i stället för att hamna i en kris på arbetsmarknaden, framhåller Löfgren.
Mer information
Ordförande Maria Löfgren, tfn 040 568 2798
